Stora siffror – svår effekt: Så kvalitetssäkras fotbollsklubbarnas nytta

I rapporten ”Fotbollseffekten” samlar Svensk Elitfotboll fakta från sina 32 medlemsklubbar i allsvenskan och superettan. Tanken är att redovisa klubbarnas arbete mot utanförskap, arbetslöshet samt fysisk och psykisk ohälsa.

Där kan klubbarna visa upp stora effekter.

170 000 timmar samhällsverksamhet, 2,2 miljoner deltagartillfällen och 217 000 unga som nås via klubbarnas sociala verksamheter.

Vaksamma med hur man använder siffrorna

Siffrorna är stora, samtidigt är Beatrice Clarke, hållbarhetsansvarig på Svensk Elitfotboll, noga med att de inte bör användas hur som helst.

– Vi har varit ganska noga med att inte prata för mycket siffror genom åren och istället visa upp det vi gör via berättelser, storytelling och porträtt. Det är ganska svårt att sätta siffror på samhällsnytta, säger hon.

Just den balansen är central i arbetet med Fotbollseffekten. Deltagartillfällen, aktivitetstimmar, antal verksamheter och unika deltagare går att följa upp.

Men den långsiktiga effekten av en trygg vuxen, ett sammanhang efter skolan eller en fotbollskväll i ett område där det saknas andra öppna mötesplatser är svårare att konkretisera.

– Vi ska räkna det vi kan räkna för att med trovärdighet göra det som vi inte kan räkna på.

En samhällsinsats uppstår sällan i ett vakuum. Om ett barn eller en ungdom hittar till en trygg aktivitet kan det bero på klubbens varumärke, en fritidsledare, en lärare, en socialsekreterare, en förälder eller en kompis.

Effekten kan också visa sig långt senare: i stärkt självkänsla, bättre skolnärvaro, ett första jobb eller att en ung person fortsätter söka sig till trygga sammanhang. Det gör uppföljningen mer komplex än i en vanlig verksamhet med tydliga produktionsmått.

Lyfter fram klubbens arbetsmarknadssatsning

Därför bygger uppföljningen på flera nivåer. En del handlar om volym och räckvidd. En annan om berättelser från deltagare, klubbar och lokala samarbetspartners. En tredje om att koppla på extern kunskap och forskning.

– Vi har valt att ha experterna med för att kunna visa på att vi är på rätt väg. Det legitimerar vår professionalitet i det här arbetet.

Ett område där uppföljningen är mer konkret är inom arbetsmarknadsfrågan. Där nämner Beatrice Clarke Malmö FF:s arbete med ”Karriärakademin” som ett tydligt exempel.

Under runt 15 års tid har föreningen bland annat arbetat med arbetsmässor på hemmaarenan Eleda stadion och med hjälp av Malmö FF:s företagsnätverk kan fotbollen bli en väg in till arbete för unga som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det vi kan sätta siffror på är våra arbetsmarknadsinsatser. För där vet vi i det offentliga systemet hur mycket en människa kostar när man inte är i arbete. Och hur mycket en människa bidrar när man är i arbete produktivt, säger hon och fortsätter kring forskningsdelen.

Tidigare i år ingick Malmö FF dessutom ett så kallat idéburet offentligt partnerskap med Malmö stad för att främja hälsa och social delaktighet för personer i daglig verksamhet.

Insatsen får erkännande av Brå

Svensk Elitfotboll har tidigare samarbetat med nationalekonomen Ingvar Nilsson kring samhällsekonomiska effekter. Organisationen har också arbetat med Centrum för psykiatriforskning och Karolinska institutet kring psykisk hälsa och med Mind för att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa.

Nu arbetar SEF även med en ansökan till Brottsförebyggande rådet, Brå, för att kunna utvärdera nattfotbollens effekter mer systematiskt.

– Brå har nu sagt att det här är en brottsförebyggande verksamhet. Så nu gör vi en ansökan till Brå och då kommer vi få fyra forskare som utvärderar och forskar på den verksamheten.

För SEF är experterna ett sätt att stärka trovärdigheten i arbetet. Men ”Fotbollseffekten” är samtidigt inte en satsning som kan styras centralt på samma sätt som i en koncern. Svensk Elitfotboll är en ligaorganisation och intresseförening för de 32 klubbarna i allsvenskan och superettan. Klubbarna är självständiga, medlemsägda och har väldigt olika förutsättningar.

Vissa har stora samhällsverksamheter med etablerade finansieringsmodeller. Andra har små kanslier, ideella krafter som motor och en vardag där kärnverksamheten tar nästan all kraft.

– Vi kan aldrig tvinga en klubb att göra någonting. Men det här är något som alla klubbarna har kommit överens om är prioriterat. Det är viktigt att vi får med oss dem. Ibland tar det lite längre tid, men när vi väl går framåt gör vi det tillsammans, säger Beatrice Clarke.

Vill hjälpa till att höja lägstanivån i insatserna

Därför handlar kvalitetssäkringen inte bara om mätetal, utan också om förankring och gemensam riktning. Förslag förankras i SEF:s ledningsgrupp, styrelse, klubbchefsmöten och medlemsmöten.

Målet är att höja lägstanivån utan att ta bort klubbarnas lokala drivkraft.

– Vi brukar prata om att vi har ett antal stora klubbar som kan dra lokomotivet, men alla måste med. Då behöver vi från ligaorganisationen hjälpa till att höja lägstanivån.

Den utvecklingen började redan 2019, när SEF lanserade Fotboll och Samhället. Då handlade mycket om att inventera vad klubbarna redan gjorde och koppla arbetet till Agenda 2030 och de globala målen. Sedan dess har arbetet blivit mer integrerat i klubbarnas ordinarie verksamhet.

– Det som har hänt sedan 2019 är att vi har blivit mycket mer professionella i vårt arbete. Det här sitter ihop i organisationen. Det är inte en liten egen ö i klubben, där man gör lite det här också. Nu sitter det implementerat i klubben och är en del av den vardagliga verksamheten.

Den lokala förankringen är fortfarande själva utgångspunkten. Fotbollen finns där människor bor. Den kräver lite utrustning, samlar barn och unga oavsett bakgrund och kan öppna dörrar som skola, socialtjänst eller myndigheter ibland har svårt att öppna.

– Fotbollsplanen mitt i byn har varit med och byggt Sveriges välfärdssamhälle. Om man tittar på att det var kyrkan mitt i byn, skolan mitt i byn och handlaren mitt i byn, så fanns även fotbollsplanen där.

Vill ta ansvar: ”Det är otroligt viktigt att det är på riktigt”

Men fotbollen ska inte göra arbetet ensamt. Clarke beskriver den mest framgångsrika modellen som en gyllene triangel: fotbollen, offentlig sektor och näringslivet.

– Vi ska använda våra starka varumärken för att nå unga. Men vi kan inte göra det själva. Vi måste ha offentlig sektor med oss, fältarna, socialsekreterarna, skolorna, fritidsgårdarna och näringslivet. Det är då det blir som mest framgångsrikt.

Nästa steg handlar därför inte bara om att visa upp fler exempel. Det handlar om att bygga långsiktiga system för social hållbarhet, där klubbarnas arbete går att följa, utveckla och kvalitetssäkra över tid.

– För oss är det otroligt viktigt att det är på riktigt och då handlar det om trovärdighet. Vi behöver ta ansvar för det vi gör, för de barn och unga vi möter och för de partnerskap vi har med offentlig sektor och näringslivet. Därför behöver vi skapa långsiktiga och hållbara system.