Göteborg gör talang till ett systematiskt arbete

På kartan blir det tydligt hur arbetsmarknaden hänger ihop över kommungränserna med kluster, lärosäten och företag som växer på flera håll samtidigt.

4Potentials rankar varje år Sveriges mest talangfulla kommuner. I årets lista hamnar Göteborgs stad på första plats, med motiveringen att Göteborg som region är på väg framåt och står starkt inom mångfald, utbildningar och nära kopplingar till universitet och företag.

Det går att peka på det mest synliga: Volvo, Astra Zeneca, Chalmers, Göteborgs universitet och en växande storstadsregion. Men på Business Region Göteborg beskriver man framgången på ett annat sätt.

– Man måste ligga nära arbetsgivarna för att utveckla de talanger och den kompetens som behövs. Det här sköter inte sig självt, säger Anna-Lena Johansson.

Från rankning till arbetssätt

Business Region Göteborgs uppdrag är att skapa förutsättningar för företag som i sin tur skapar arbetstillfällen. Därför ligger kompetensförsörjningen nära kärnan i verksamheten.

Om företagen inte hittar rätt människor bromsar utvecklingen. Om studenter inte ser möjligheterna i regionen flyttar de vidare. Om utbildningar inte möter nya behov växer glappet mellan arbetsmarknad och kompetens.

Sedan 2018 hade Göteborgs stad ett näringslivsstrategiskt program, beslutat av kommunfullmäktige.

Det ska ge stadens förvaltningar och bolag en gemensam riktning i arbetet med att förbättra förutsättningarna för företagande. Kompetensförsörjning är ett av sex områden. Målet är att skapa 120 000 nya jobb i Göteborgsregionen till 2035, i både offentlig och privat sektor.

– Strukturen och samarbetsförmågan är en av anledningarna till att vi är på första plats. Vi har ett bredare uppdrag än många andra näringslivskontor, och det gör att vi kan arbeta mer samlat med de här frågorna, säger Anna-Lena Johansson.

Forum som håller över tid

En viktig del är Göteborgsregionens kompetensråd. Modellen har funnits i nära tio år och samlar företag, fackliga organisationer, branschföreträdare, utbildningsanordnare, akademi, Arbetsförmedlingen och omställningsorganisationer.

Där stämmer aktörerna av vad som händer i regionen, vilka behov som växer fram och hur utbildningar kan vridas för att bättre möta arbetslivet.

– Det gäller att lyssna in behoven hos företagen. Vad behöver de? Och sedan försöka matcha det så gott det går. Men det måste ske löpande, behoven förändras hela tiden, säger Anna-Lena Johansson.

Christian Borg beskriver det som att bygga forum där samtalet kan ske kontinuerligt.

– Man behöver kunna fråga: hur ser det ut, vart är det på väg och vad händer nu? Det är först då man kan fånga förändringar innan de blir akuta problem, säger han.

När pandemin kom visade strukturen sitt värde. Aktörerna kunde snabbt samlas och diskutera vad regionen behövde göra. Det ledde bland annat till ett EU-finansierat projekt för kompetensutveckling av medarbetare som inte kunde utföra sina vanliga arbetsuppgifter.

Studenterna behöver se fler vägar

Göteborgsregionens styrka ligger delvis i bredden. Fordon och mobilitet väger tungt, med Volvo Cars och Volvo Group som centrala arbetsgivare. Life science-sektorn växer kring Astra Zeneca i Mölndal. Därtill finns starka miljöer inom transport och logistik, kemi, försvar, rymdindustri, mode och kunskapsintensiva tjänster.

Arbetsmarknaden har också blivit allt mer tekniktung. Enligt Business Region Göteborg är civilingenjör det vanligaste yrket bland sysselsatta i både Göteborgsregionen och Göteborgs stad. På andra plats kommer it-arkitekter och systemutvecklare. Först därefter kommer butikssäljare.

– Arbetarstaden Göteborg är en förlegad bild. Staden är i dag en ingenjörsstad – och ingenjören kanske den nya arbetaren, säger Christian Borg.

Men bredden syns inte alltid för dem som snart ska välja arbetsliv. Därför har Business Region Göteborg under våren genomfört en pilot tillsammans med Chalmers. Studenter inom bland annat data, it och maskinteknik har fått möta en bredare bild av arbetsmarknaden i Göteborgsregionen.

– Man kan tro att studenterna är ute och googlar på alla möjligheter, men så fungerar det inte riktigt. Bara att visa upp bredden kan skapa en aha-upplevelse: kan jag som civilingenjör jobba på Lindex? Ja, det kan man faktiskt, säger Anna-Lena Johansson.

Enligt Business Region Göteborg har omkring 95–96 procent av företagen i regionen färre än 20 anställda. De har sällan samma resurser att synas på campus som de stora bolagen, trots att de kan erbjuda både utvecklande roller och oväntade karriärspår.

– Vi vill att studenterna ska känna sig trygga i att det finns jobb här, i många olika branscher. Det handlar om att öppna ögonen för ingenjörsjobb som de kanske inte ens har tänkt på, säger Anna-Lena Johansson.

Mottagandet avgör om kompetensen stannar

Göteborg arbetar också med att behålla internationell kompetens. International House vid Järntorget möter personer som flyttar till regionen för arbete eller studier.

Där får de stöd i frågor som personnummer, bank, visum, familjeliv och nätverk.

För den som har flyttat till ett nytt land kan sådana frågor avgöra om vardagen fungerar. Om partnern inte hittar sammanhang, om familjen fastnar i administration eller om nätverken saknas ökar risken att kompetensen lämnar.

Nu genomför Business Region Göteborg också en studie om vad framtidens ingenjör behöver kunna med fokus på fordonsindustrin sju till åtta år framåt. 

AI, elektrifiering och nya produktionssätt gör frågan svår. Men enligt Anna-Lena Johansson syns redan vissa mönster: teknisk kompetens står fortsatt högt på listan, samtidigt som företagen efterfrågar mer social förmåga, teamarbete och ledarskap.

– Företagen kan inte alltid säga exakt vad de behöver om sju eller åtta år. Men de kan beskriva riktningen. Då måste vi lyssna, samla ihop bilden och försöka omsätta den i utbildningar och insatser som ligger närmare verkligheten, säger hon.