Han vill flytta skolans kvalitetsarbete från brister till värde

I avhandlingen Responsiveness as a System-Level Capacity: Cultivating Value Creation in Schools as Living Systems, som läggs fram 2026, undersöker han skolors förbättringsarbete. Fokus ligger på hur skolor kan utveckla en mer responsiv förmåga till förbättring.

En central utgångspunkt är att skolor bör ses som levande system, inte som statiska organisationer. Kvalitet uppstår då inte bara genom mål, processer och styrmodeller, utan i samspelet mellan människor, relationer och strukturer.

– Interaktionen är där utbildningen skapas, säger Michael Johnson under en presentation av sin avhandling.

Behöver fånga upp signaler

Avhandlingen kombinerar kvalitetsutveckling, systemteori och ledarskapsstudier.

Michael Johnsons forskningsresa började i den egna verksamheten. Han ville förstå vad som låg bakom framgångarna på den skola där han arbetar.

I avhandlingen utvecklar han begreppet responsivitet. Det handlar om en skolas förmåga att fånga upp signaler från elever, lärare, föräldrar och andra intressenter. Skolan behöver sedan tolka vad de värdesätter och omsätta insikterna i handling.

Men responsivitet är inte samma sak som att bara reagera snabbt. Michael Johnson använder begreppet för att beskriva en mer samlad förmåga: att förstå vad en situation kräver, väga in olika perspektiv och anpassa arbetssättet därefter.

Michael Johnson använder begreppet attraktiv kvalitet. Det handlar om sådant som intressenter inte alltid uttryckligen efterfrågar, men som skapar starkt värde när det finns där. I skolans värld kan det handla om att känna sig sedd, stöttad och värdesatt.

I avhandlingen används uttryck som ”surprise and delight” och ”the power of wow”. Men Michael Johnsons poäng är inte att skolor ska jaga tillfälliga wow-effekter. Sådana upplevelser kan snarare visa var skolan redan skapar värde som går att lära av och förstärka.

Det extra kan snabbt bli förväntat

Samtidigt förändras attraktiv kvalitet över tid. Det som först upplevs som något extra kan senare bli en självklar del av förväntningarna. När det sker skapar egenskapen inte längre ökad nöjdhet. Däremot kan frånvaron leda till missnöje.

Michael Johnson beskriver detta som en risk för värdeerosion. En skola kan tro att den håller hög kvalitet. Den fortsätter ju att arbeta på samma sätt som tidigare. Samtidigt kan elever, föräldrar eller medarbetare uppleva att värdet har minskat.

Därför behöver skolan, enligt Michael Johnson, förstå kvalitet som något dynamiskt. Den behöver löpande känna av förändrade förväntningar och förnya sina arbetssätt.

– Den viktigaste insikten i min tes handlar om hur responsivitet upplevs och tolkas. Det är så viktigt i relationer. En ledare kan göra jättemycket, men ändå inte förstå responsivitet, säger han.

En förmåga i hela systemet

Avhandlingen pekar också på att responsivitet inte bara är en individuell ledaregenskap. Michael Johnson beskriver den som en systemförmåga. För att den ska hålla över tid krävs både kultur och struktur.

– Det handlar inte bara om kultur. Man behöver en interaktion av båda. Det handlar om kulturella faktorer och operativa faktorer: mindset, beteenden, relationer, strukturer och processer.

I praktiken handlar det om att bygga tillit och psykologisk trygghet, men också om att skapa konkreta strukturer för samarbete. Det kan handla om schemalagd tid för teamarbete, tydliga kommunikationsvägar och arbetssätt där skolan snabbt fångar upp och prövar signaler från verksamheten.

Han beskriver förbättring som responsiva cykler: känna av, tolka, agera och förnya. Det ligger nära etablerade förbättringsmetoder som PDSA, men betonar den gemensamma tolkningen av vad som faktiskt skapar värde.

– Får man alla delar att fungera blir man produktiv. Man får ett bättre resultat, säger Michael Johnson.