Variation i kommunen
Enligt Skolinspektionens granskning varierar kvaliteten på skolorna både inom kommunerna och mellan dem. Hälften av de granskade kommunerna misslyckas med att ge eleverna en likvärdig utbildning.
– Det är ofta skolor i utsatta områden som har svårast att möta elevernas behov med låga kunskapsresultat som följd. Då blir det desto viktigare att kommunerna arbetar medvetet med att driva på och stötta skolorna i deras kvalitetsarbete och utjämna skolornas olika förutsättningar. Skolan får inte vara ett lotteri. Elever ska ha samma möjligheter, oavsett var de bor och i vilken skola de går, säger Ann-Marie Begler.
I var sjunde skola utgår inte undervisningen från alla mål i läroplanen, till exempel inom ämnena idrott, fysik och musik. Vanliga brister är också att skolan inte lyckas ge elever tillräckligt med stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Lärarna lägger undervisningen på en gemensam lägsta nivå som varken gynnar dem med särskilda behov eller elever som vill ha mer utmaningar.
Enligt Skolinspektionens enkätundersökning Skolenkäten tycker hälften av eleverna att undervisningen är för lätt. Mer än varannan tycker dessutom att de inte har något inflytande över hur de ska arbeta eller med vilken typ av uppgift. Skolorna behöver därför bli bättre på att möta den enskilda elevens behov.
Rektorns roll
Studiemiljön är en annan sak som behöver förbättras. Av de nästan 7 000 elever som besvarade Skolenkäten känner sig var tionde elev otrygg och fyra av tio tycker inte att skolan gör tillräckligt för att stoppa kränkningar. Ofta saknar skolorna en handlingsplan för att stoppa kränkningar och åtgärder för hur dessa ska följas upp.
Skolinspektionen pekar också på vikten av att rektorerna förstärker sitt pedagogiska ledarskap. De måste driva ett kontinuerligt utvecklingsarbete, förtydliga sin roll och få en bättre insikt i lärarnas dagliga verksamhet.