Är vi färdiga med kvalitet?

När jag besöker en kvalitetskonferens numera är min upplevelse ofta att jag har varit på en hållbarhets- och digitaliseringskonferens. I vår iver att vara relevanta och hänga med i de senaste trenderna designas kvalitetskonferenser baserat på vad som är hett för stunden. Men om vi som deltagare lämnar konferensen utan att ha fått förklarat för oss hur hållbarhet och digitalisering hänger ihop med kvalitets- och verksamhetsutveckling, uppstår en vilsenhet.

Jag kan höra kvalitetschefer som ger uttryck för att ”jag är färdig med kvalitet”. Efter att ha varit på ännu en kvalitetskonferens som visade sig vara en hållbarhetskonferens, och efter att vi som kvalitetsprofessionella de senaste åren har bombarderats med artiklar om hållbarhet, kan jag absolut förstå hur dagens kvalitetschefer resonerar att det förmodligen är bättre för karriären att överge kvalitet mot hållbarhet.

Håller vi inom kvalitetsprofessionen på att förlora vår identitet och vår relevans?

Kvalitet, liksom andra funktioner i en verksamhet, måste ta hänsyn till utmaningar som påverkar våra verksamheter för att vi i vår roll ska vara relevanta och skapa värde. Idag betonas bland annat vikten av att integrera kvalitet med hållbarhet och digitalisering, att möjliggöra för både inkrementell och radikal innovation, att vara ”agil”, samt att utveckla produkter, tjänster och processer tillsammans med våra kunder och intressenter.

För en del organisationer som arbetar med kvalitet- och verksamhetsutveckling är dessa utmaningar inget nytt. Kvalitet har alltid handlat om att möta kundernas behov, krav och förväntningar. Begreppet ”kund” är dem verksamheten ska skapa värde för och avser inte bara slutkunden utan egentligen alla intressenter till verksamheten.

Dessa verksamheter praktiserar kvalitet i syfte att ta hänsyn till miljön och framtida generationer av människor, de ökar nöjdhet hos slutkund, medarbetare, ägare/huvudmän, leverantörer och partners. De arbetar proaktivt för att skapa förståelse för sina processer och möjliggör därmed en effektiv digitalisering. De arbetar systematiskt med förbättringar. De inser också att det är en framgångsfaktor att ha sina kunder och intressenter nära för att utveckla bättre produkter, tjänster och processer. Inom dessa verksamheter är kvalitet- och verksamhetsutveckling en medveten katalysator för hållbar utveckling.

Värdet av funktionen

Men alla praktiserar inte kvalitet som dessa verksamheter, så när jag hör någon säga att ”jag är färdig med kvalitet”, vittnar det hur kvalitet har tillämpats. De kvalitetschefer som uttrycker sig på det sättet ifrågasätter relevansen och värdet som funktionen bidrar med i relation till andra funktioner.

Vi behöver inte byta profession för att få betydelse för våra verksamheter, men vi kan behöva byta inriktning och synsätt på hur vi arbetar med kvalitet.

Det första vi kan börja göra är att identifiera rådande arbetssätt som inte driver förbättrade resultat. Arbetssätt som de allra flesta har idag och som med stor sannolikhet inte påverkar resultaten är: strategi- och planeringsdagar, processkartläggning och det årliga utvecklingssamtalet. Ta ett möte med ledningen och diskutera hur strategiarbetet kan bedrivas på ett sätt som faktiskt får en påverkan på den operativa verksamheten och resultaten.

Kundresa istället för processer

Fundera över alternativa arbetssätt att få hela kundresan att fungera än att kartlägga processerna. Resonera med HR om alternativa arbetssätt än det årliga utvecklingssamtalet, som driver motivation, förbättrad arbetsmiljö och bättre resultat.

Det som särskiljer kvalitets- och verksamhetsutveckling som kunskapsområde från andra områden är förbättringskunskapen. Där finns vår identitet och utifrån den inriktningen kan vi skapa värde för våra verksamheter.

Låt 2020 bli året då vi inom kvalitetsprofessionen går från strukturproffs till att också bli förbättringsproffs!

Åsa Rönnbäck, Förbättringsakademin

asa@forbattringsakademin.se