Dags för kvalitetsproffsen att bidra i hållbarhetsarbetet

Hållbarhet Kvalitetsproffs kan bli en stark motor i hållbarhetsarbetet. Verktyg, metoder och kunskap om hur man kan att göra mer med mindre resurser visar hur kvalitets och hållbarhetsarbete bättre skulle kunna länkas ihop. Det kunde konstateras på den internationell konferensen Excellence Summit som sändes digitalt på torsdagen.

Dags för kvalitetsproffsen att bidra i hållbarhetsarbetet
Kvalitetsproffessionen har mycket att bidra med i hållbarhetsarbetet.Bild StockAdobe.

Excellence Summit är en internationell kvalitetskonferens som skulle ha hållit för andra gången i veckan som gick. Men på grund av den rådande pandemin komprimerades tvådagarsprogrammet till 1,5 timmar och sändes via webben.

Mats Deleryd, vd Svenska institutet för kvalitet, SIQ och Lars Sörqvist, vd Sandholm som har grundat konferensen tillsammans med Henrik Edman, vd för svenska mässan, introducerade förmiddagen på temat ”The future of quality and the quality of future”.

Elizabeth Keim, IAQ.
Elizabeth Keim, IAQ.

Elisabeth Keim som är ordförande i IAQ, International Academy for Quality, som samarbetar med Excellence Summit berättade om arbetet och målsättningar i akademien. Det är en global organisation som sedan 60-talet verkar för att samordna kvalitetsområdet. IAQ står också bakom den nya utmärkelsen ”The IAQ Quality and Sustainability Award” som har en öppen anmälan fram till oktober där vinnaren utses i december senare i år.

Fakta och forskning

Lars Sörqvist.
Lars Sörqvist, Sandholm. Lars Sörqvist, docent i kvalitetsledning KTH, vd för Sandholm Associates.

Lars Sörqvist talade om makro och mikroperspektivet på begreppet hållbarhet och kvalitet och menade att makroperspektivet är hållbarhetsfrågan i ett utifrånperspektiv med fokus på fakta. Här finns både mycket forskning och kunnande för vad som behövs för människor och planeten.

– Men det räcker inte. Vad vi ser är symptom på vad som pågår inom organisationer och i våra processer, det är nämligen där vi skapar värdet och där förändringar kan ske, sa Lars Sörqvist som kallar det mikroperspektivet.

Kvalitetsproffs kan bidra

Här ser han en stor potential med att kvalitetskompetensen som är duktig på att få det resultat som förväntas och som vet hur man kan göra mer med mindre resurser, kan bli en stark motor i hållbarhetsarbetet.

– Frågan är hur vi kan använda resurser på ett effektivt sätt? Vi i kvalitetsprofessionen vet att det finns en hel del slöserier och genom att göra oss av dem så kan vi utvecklas mer hållbart. Jag tror att drivkrafterna i hållbarhetsarbetet finns i processerna. Vi måste gå tillbaka till processerna för att förstå effekterna. Här finns en fantastik möjlighet att bidra till hållbarhet, sade Lars Sörqvist.

Mats Deleryd, vd SIQ.
Mats Deleryd, SIQ.

Mats Deleryd instämde och menade att för att vara framgångsrik idag måste du se kundens behov men även förstå kundens framtid. För att nå hållbarhetsframgång måste hållbarhetsperspektivet bottna i organisationens processer. Annars är det lätt att hamna i en green wash situation.

– En annan framgångsfaktor är nöjdhet hos dina intressenter. Det är viktigt att veta vilka som är din nyckelintressenter som kanske inte är dina prioriterade kunder men som påverkar ditt varumärke.

Värderingarna bidrar långsiktigt

Sunil Sinha, Tata Group.
Sunil Sinha, Tata Group.

Sunil Sinha från Tata Group som är Indiens största konglomerat med över 700 000 anställda, gav konkreta exempel på hur de jobbar med kvalitet och hållbarhet. Han reflekterade över vad som gör att Tata group har verkat så framgångsrikt sedan 1868.

– Det är vår idé, våra värderingar och vår vision om vad Tata ska bidra med och skapa för värde på lång sikt, sa Sunil Sinha.

– Jag har lärt mig att vi ärvde inte jorden från våra förfäder vi lånar den från våra barn.

Redan i början på 1900-talet arbetade Tata Group med en business excellencemodell som har utvecklat företaget att utvecklas effektivt. Modellen genomsyrar allt från ledarskapet, till hållbara affärsmodeller och omtanke om anställda och kunder.

Räddar hajar

De jobbar även med social hållbarhet och införde tidigt åtta timmar arbetsdag och för sina anställa. Miljöfrågor som vattenförsörjning och energiförbrukning är centrala för Tata och de har ett eget bolag som producerar vind och solkraft för att minska koldioxidpåverkan. De jobbar med cirkulär ekonomi och arbetar med projekt som exempelvis att bevaka valhajen på den indiska västkusten.

Tata Group har räddat cirka 800 valhajar i sitt miljöprojekt. Bild StockAdobe.
Tata Group har räddat cirka 800 valhajar i sitt miljöprojekt. Bild StockAdobe.

– Jag har lärt mig att vi ärvde inte jorden från våra förfäder vi lånar den från våra barn, sade Sunil Sinha.

Programmet fortsatt sedan med Huang Qingfeng, från Shanghai Zhenhua Heavy Industries Co. ZPMC, som är ett är ett kinesiskt statligt ägt verkstadsföretag och rederi som tillverkar tunga stålkonstruktioner. Företaget har sitt säte i Shanghai och har bland annat levererat Guldbron till Slussenprojektet i Stockholm. Ebba Lindsö, styrelseproffs och Azita Shariati, prisad före detta vd för Sodexo numera vd för Anicura, pratade om hur ledarskap kan driva hållbarhetsfrågorna.

Cirka 700 deltagare var anmälda till det kostnadsfria evenemanget som arrangeras av BES, Business Excellence Sweden, som är ett nätverk med svenska, ickekommersiella organisationer inom kvalitetsområdet som SIQ, SFK, SIS, IAQ och Lean Forum.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste