Dan Nilsson håller koll på standardiseringen

Dan Nilsson tillträdde i slutet av förra året som ny chef för standardiseringsavdelningen efter drygt tre år som sektionschef för standardisering inom vård och omsorg. Dessförinnan var han förbundsdirektör för branschorganisationen Svenska Vård, som organiserar små och medelstora utförare inom vård och omsorg.

För den oinvigde kan standarder lätt förknippas med byråkrati och formalia. Men för Dan Nilsson är arbetet långt ifrån standardiserat – ingen arbetsdag är den andra lik.

– Det som är så kul är att man kommer i kontakt med massor av olika områden – allt från operationstextilier till vägtrummor, förklarar han.

Tusentals projekt

Som standardiseringschef ingår Dan Nilsson i ledningsgruppen, direkt underställd vd Annika Andreasen, och har det övergripande ansvaret för alla standardiseringssektionerna som sammantaget sysselsätter närmare 100 medarbetare.

Tillsammans med sektionscheferna leder han arbetet i de 280 tekniska kommittéerna med drygt 5 000 deltagare som organiseras av Sis. Varje kommitté har i sin tur ansvar för ett stort antal standardiseringsprojekt – vissa kommittéer har uppemot ett par hundra på sitt bord.

Hur många projekt som Sis för närvarande är engagerat i har Dan Nilsson svårt att svara på.

– Hur långt är ett snöre? Totalt handlar det säkert om flera tusen, säger han.

Viss överblick

Därmed inte sagt att Dan Nilsson har detaljkunskap om vartenda projekt, men en viss överblick krävs ändå.

– Det gäller att inte tappa markkontakten. Därför ser jag till att regelbundet träffa deltagare i de tekniska kommittéerna för att få ett grepp om vad som är på gång och säkerställa att vi håller bra utvecklingstakt i samarbetet med våra intressenter och deltagare, säger han.

Förankring kräver tid

Just utvecklingstakten ser Dan Nilsson som en av de stora utmaningarna för standardiseringen. Inom till exempel it och andra teknikområden har tempot skruvats upp och vissa standarder måste numera vara föremål för nästintill ständig revidering för att uppfylla användarnas krav och förväntningar.

– Det händer att vi får kritik för att utvecklingstakten är för långsam. Samtidigt måste standardisering få ta den tid som krävs för att innehållet i en ny eller reviderad standard blir ordentligt förankrat. Våra grundprinciper om transparens och konsensus ger vi aldrig avkall på, betonar han.

Men Sis har inte bara ansvar för standarder – så kallade tekniska specifikationer och andra branschspecifika överenskommelser ingår också i sortimentet.

– De bygger på en snabbare process, men är inte lika kända som våra standarder. De förtjänas att lyftas fram och kan i många fall duga gott i avvaktan på en färdig standard, förklarar han.

Fantastisk dörröppnare

En angelägen uppgift är att tydliggöra nyttan med standarder, menar Dan Nilsson. För till exempel innovativa företag kan standarder fungera som ett kraftfullt verktyg som underlättar marknadstillträdet.

– Standarder är en fantastisk dörröppnare som vem som helst kan utnyttja, ingen exkluderas. Att hänvisa till att man uppfyller en viss standard ger konkurrensfördelar och direkt tillträde till marknaden, säger han.

Som standardiseringsorgan ingår Sis i såväl internationella Iso som europeiska Cen. Internationellt har Sverige en tongivande roll relativt vår storlek och är i dag sjunde störst i världen i bemärkelsen av hur många sekretariat för internationella standardiseringsprojekt som är stationerade här.

– Sverige har gott renommé utomlands och gjort sig känt för att jobba långsiktigt och med hög kvalitet. Det är glädjande, konstaterar Dan Nilsson.

Men även om de flesta standarder numera är internationellt harmoniserade skiljer sig standardiseringsorganisationerna åt. Sis verksamhet finansieras dels av deltagaravgifter, dels av försäljningen av standarder, förutom den tid som deltagarna lägger ned i projekten. Det kan jämföras med till exempel den brittiska standardiseringsorganisationen BSI vars intäkter helt kommer från konsulttjänster.

– Vi har funnit att vår modell är fördelaktig för alla parter. Visserligen får deltagarna betala för sin medverkan – men även en unik chans att påverka resultatet, säger Dan Nilsson.

Sänkta trösklar

En nyckelfråga för Sis är hur man ska få fler att aktivt engagera sig i standardiseringsprojekten. Flera åtgärder håller på att realiseras för att sänka trösklarna, som till exempel införandet av nya mötesformer. Det mesta av arbetet sker i dag genom fysiska möten, men nya digitala tjänster introduceras allt mer i verksamheten för att spara både tid, pengar – och inte minst miljöpåverkan.

– Samtidigt går det inte komma ifrån att vi ibland måste mötas öga mot öga, påpekar Dan Nilsson.

Hållbarhet är annars en fråga som väger allt tyngre inom standardiseringen – även när det gäller Sis egen verksamhet. En ny resepolicy håller på att arbetas fram för att göra resandet mer hållbart.

– Själv har jag inte flugit till Göteborg på 15 år. Det går nästan lika snabbt med tåg, säger han.

Vilka andra trender ser du inom standardisering?

– Eftersom vi är verksamma inom så många olika områden finns det massor av olika trender att förhålla sig till. Men värt att understryka är att användningen av standarder är frivillig samt intressent- och behovsstyrd. Det gör att trenderna hos våra intressenter även blir våra trender – det är de som bestämmer riktningen för standardiseringen, säger Dan Nilsson.