Metodstöd skapades på eget bevåg – ”Rättslig kvalitet given del av intern styrning och kontroll”

Gruppen bestod av sex myndigheter; Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Alla hade erfarenhet av rättsligt kvalitetsarbete, men utredningen visade att det saknades en vedertagen metod eller process för att bedöma rättslig kvalitet. Samma sak framkom i en enkät som ESV gjorde. Svaren visade att av 67 myndigheter följde 41 upp den rättsliga kvaliteten i myndighetens verksamhet, varav 19 hade en beslutad metod för rättslig kvalitetsuppföljning.

– Det fanns knappt en definition av begreppet, säger Kristin Lilieqvist som är utredare på ESV.

Såg behov av metodutveckling

Utredningen om myndigheters rättsliga kvalitet sammanfattades i en rapport som publicerades 2022. ESV ansåg det möjligt och önskvärt att öka transparensen inom området, och såg dessutom ett behov av ett utvecklat erfarenhetsutbyte. Men främst såg ESV ett behov av metodutveckling på området rättslig kvalitet. Därför skapades ett metodstöd på eget bevåg.

– Vi såg att myndigheterna ställdes inför liknande frågor och vägval när det tog fram sina metoder för rättslig kvalitetsuppföljning. Därför gjorde vi ett stöd som ska hjälpa myndigheter att göra medvetna val i hur de lägger upp sitt kvalitetsarbete, säger Kristin Lilieqvist.

Stödet går igenom frågor som bland annat rör uppföljningens syfte, målgrupp, urval och tänkbara åtgärder.

Pensionsmyndigheten tog vid

Enligt ESV har intresset för deras rapport och metodstöd om rättslig kvalitetsuppföljning varit relativt stort. Jämfört med ESV:s andra rapporter är den om rättslig kvalitet en av de mest nedladdade bland webbesökare som accepterar kakor.

– Den är mycket läst för att vara ett smalt ämne, säger Kristin Lilieqvist. Hon fortsätter:

– Det tyder på en efterfrågan på en struktur.

Efter att ESV lämnade in sin utredning till regeringen så var deras uppdrag slutfört. Myndigheten har tillgängliggjort sitt metodstöd på en forum-sida, men inte följt upp om de rekommendationer som lämnades faktiskt ledde till något.

Men nätverket som hade skapats under utredningen togs vid av Pensionsmyndigheten. Det breddades till att omfatta fler myndigheter och fick namnet Räk-nätverket, ett helt fristående och oberoende nätverk för rättslig kvalitetsuppföljning i staten. Nätverket består i dagsläget av ett 20-tal unika myndigheter som möts tre gånger per år för att utbyta erfarenheter kring rättslig kvalitet.

– Vi har till exempel haft gästtalare som berättar saker som är av intresse för oss. En gång talade justitieombudsmannen Thomas Norling. Han pratade om vad rättslig kvalitet är utifrån hans granskningsperspektiv, säger Therese Ahrling, ansvarig för kvalitetsfunktionen på Pensionsmyndigheten och personen som skapade Räk-nätverket.

Hon tycker att ESV:s metodstöd har varit viktig för myndigheters rättsliga kvalitet, även om det varierar i vilken omfattning Räk-nätverkets medlemmar använder det.

– Jag tror att efterföljandet i detalj av metodstödet är ganska lågt, men den ger oss en gemensam utgångspunkt och en gemensam begreppskatalog, vilket är supervärdefullt. Stor eloge till ESV som valde den här ambitionsnivån, säger Therese Ahrling.

Men även om Räk-nätverket är skapat så finns det mycket som tyder på att den rättsliga kvaliteten bland svenska myndigheter kan bli bättre. I oktober släppte Statskontoret en rapport om Migrationsverkets rättsliga kvalitetsuppföljning. Trots att myndigheten klassas som en av de mer erfarna när det kommer till rättslig kvalitet var Statskontorets bedömning att Migrationsverket hade ”svårt att upprätthålla enhetlighet och rättssäkerhet i asylprövningen”.

”Det gjorde rapporten mer användbar”

Men Krstin Lilieqvist ser ESV:s metodstöd som en bra början. Även om hon bara haft tillfälle att ta del av vissa Räk-träffar, har hon nåtts av informationen att ESV:s metodstöd används.

– Det är roligt att stödet uppskattas, särskilt med tanke på att det var ett extra-arbete. Metodstödet blev ett sätt för oss att fördjupa oss i ämnet, och det gjorde också rapporten mer användbar, säger Kristin Lilieqvist.

Även om ESV inte längre har något uttalat uppdrag rörande myndigheters rättsliga kvalitetsuppföljningar så vädjar hon till alla myndigheter, stora som små, om att höra av sig ifall man har synpunkter på metodstödets utformning.

– Vi ser också jättegärna att fler myndigheter delar med sig av exempel på hur man har jobbat! Då kan vi dela det på vår forum-sida. Det blir ett sätt för transparensen att öka.

Och Räk-nätverket kämpar vidare med den rättsliga kvaliteten.

– Det som förenar oss myndigheter är utmaningen att få rättslig kvalitetsuppföljning och förbättringsåtgärder tillräckligt högt upp på ledningsgruppers agendor, säger Therese Ahrling.

Hur tacklar ni den utmaningen?

– Vi har en löpande diskussion om hur man kan belysa vilken betydelse rättslig kvalitetsuppföljning har för intern styrning och kontroll i stort. Med den kopplingen får rättslig kvalitet en hel annan tyngd, säger Therese Ahrling.

Hon ser att myndigheter skulle kunna hjälpas av att få tydligare uppdrag vad gäller rättslig kvalitet, med en viss brasklapp.

– Sådana uppdrag måste i så fall formuleras på ett sätt som är fruktsamt för myndigheternas utveckling och resultatarbete i stort. Om rättslig kvalitetsuppföljning blir för specifikt eller betungande så vore det kontraproduktivt. Då finns en risk att andra delar inom god intern styrning och kontroll skulle behöva prioriteras bort, avslutar Therese Ahrling.