Inga produkter i varukorgen.
Arbetstidsförkortning skulle slå hårt mot BNP – ”vårda avtalsmodellen”
Arbete Om svensk lagstadgad arbetstid skulle sänkas med två timmar i veckan så skulle BNP minskas drastiskt, säger skribenten bakom Konjunkturinstitutets senaste rapport.
Foto: Adobe Stock
En genomsnittlig arbetsdag har blivit kortare och kortare övertid. Arbetstiden i Sverige har i snitt minskat med 0,3 procent per år sedan 1950, och idag arbetar folk ungefär hälften så mycket som för 150 år sedan. Det främsta skälet bakom den historiska arbetstidsförkortningen i Sverige är att BNP per invånare har vuxit, och att fler därför har haft råd att jobba mindre.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
På senare tid har frågan om arbetstidsförkortning väckts igen – men har Sverige råd att minska den lagstadgade arbetstiden ytterligare? Konjunkturinstitutet, KI, har undersökt vilken effekt kortare arbetstid skulle ha på BNP, sysselsättning, produktivitet och hälsa, och resultatet pekar på en negativ BNP-påverkan.
– Om den lagstadgade arbetstiden sänktes med två timmar så skulle vi landa på en sänkning på någonstans mellan två och fyra procent av BNP. Det är en riktigt rejäl lågkonjunktur, säger Jonas Kolsrud, lektor vid Linnéuniversitetet och skribenten bakom KI:s nya forskningssammanställning.
Den svenska 40-timmarsveckan skrevs in i arbetstidslagen 1982, men innan dess sänktes den lagstadgade arbetstiden drastiskt under en 20-årsperiod.
– Jag får bilden av att vi tog ut mycket i förskott, men att vi sedan inte kunnat sänka mer, på grund av en svag BNP-utveckling. Sedan 80-talet har folk snarare jobbat mer övertid, säger Johan Kolsrud.
Enligt KI-rapporten skulle en lagstadgad arbetstidssänkning inte nödvändigtvis leda till att svenskar jobbade mindre. Företag skulle antingen behöva anställa fler eller be arbetstagare jobba extra under en övergångsperiod.
– I ett sådant läge kan det vara enklare för arbetsgivare att låta befintlig personal jobba lite mer.
Det finns de som hävdar att anställda skulle bli mer produktiva av mer återhämtning, alltså att man skulle kunna åstadkomma mer på mindre tid. Vad säger forskningen?
– Det finns visst stöd för det, men det är ganska små effekter – och det kan inte kompensera för tappet i BNP. Det där är en svår fråga, för vi blir också bättre på något ju mer vi gör det. Vi har till exempel ett stort problem med kirurger som inte får operera tillräckligt, säger Jonas Kolsrud.
Hälsofördelarna är flera
Men det finns en tydlig positiv aspekt med kortare arbetstid, särskilt vad gäller äldre arbetstagare.
– Man orkar kanske jobba längre om man jobbar mindre per vecka. I stället för att jobba som sjutton under en kortare period i livet så kan man orka mer under en livstid.
Den forskning som KI gått igenom pekar bland annat på att färre arbetade timmar gynnar måendet, både för självskattad hälsa och för sjukhusinläggningar och utskrifter av receptbelagd medicin. Därför måste förlusten i BNP per invånare vägas mot de positiva affekterna på hälsa och fritid, står det i rapporten.
Dock använder redan många svenska arbetsgivare kortare arbetsveckor idag, som ett sätt att locka arbetskraft. Cirka en fjärdedel av de anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag arbetar mindre än 40 timmar i veckan, för att nämna ett exempel.
Enligt Jonas Kolsrud vore det vettigt att avstå från att sänka Sveriges lagstadgade arbetstid, och att överlämna eventuell arbetstidsminskning till den svenska avtalsmodellen.
– Det här handlar om hur människor värderar fritid mot inkomster. Om lagstiftaren går in så riskerar man att köra över folk i större utsträckning. Om man går avtalsvägen så skulle BNP inte påverkas lika hårt, eftersom förändringen skulle vara succesiv, säger han.
