Könsnormer stryper företagskulturen – hon vill skapa åtgärder

De fält som har granskats och intervjuats är akademien, byggbranschen, fintech och scen- och filmkonsten – fyra branscher som på olika sätt domineras av män, och vars kulturer präglas av patriarkala normer, förklarar Charlotte Holgersson.

– Hela samhället präglas ju av en manlig norm, som såklart ser olika ut beroende på kontext. Men det vi kan se generellt är att det som vi tycker är viktigt associeras med män, och det som associeras med män blir viktigt för oss. Och alla människor tenderar att orientera sig mot de som har mycket makt och status. Män kommer därför att agera homosocialt, det vill säga identifiera sig och orientera sig mot andra män, medan kvinnor agerar heterosocialt.

Hur påverkar detta system då arbetsmiljön i Sverige; ett land vars självbild till stor del baseras på jämställdhet?

– Sexuella trakasserier och diskriminering är på många sätt mer subtilt idag än tidigare. Vi har en tydlig jämställdhetsideologi och tycker att det är bra men vi har svårt att se ojämställdhet i vår egen verksamhet. Vi kan se det i ett annat land eller i någon annan bransch – men inte hos oss själva, säger hon.

Därför vill Holgersson och forskarteamet dels ringa in hur män och kvinnor samarbetar på olika typer av arbetsplatser, dels hitta svaret på varför skadliga könsnormer reproduceras trots att det finns en uttalad önskan om ta kål på dem.

– Vi tittar inte bara på faktiska risker för övergrepp eller trakasserier, utan också vad som inom forskningen kallas genusbaserad utsatthet. Bara det faktum att det finns en risk att vi utsätts för någonting baserat på vårt kön, gör att vi till exempel undviker vissa situationer på jobbet. Det här är något som påverkar oss hela tiden och gör att vi är på vår vakt, säger hon.

Den här typen av utsatthet normaliseras lätt i mansdominerade organisationer eftersom det är svårt för kvinnor som är i minoritet att säga ifrån – och männen inte har erfarenheten av att just vara utsatt på grund av kön, förklarar Charlotte Holgersson. Det kan även vara svårt att säga ifrån som man då det kan finnas en rädsla för att exkluderas ur gruppen om man inte anpassar sig och är lojal mot den rådande normen.

– Vi ser att det finns många män som är tysta trots att de verkligen ogillar den sexistiska jargongen på deras arbetsplats, för inom den här typen av verksamheter odlas också en bild av hur en ”riktig” man ska vara.

– I vissa branscher – exempelvis byggbranschen – kan könsnormer få konkreta livsavgörande konsekvenser, om till exempel vissa typer av säkerhetsåtgärder anses vara töntiga. För kvinnor innebär dessa typer av miljöer en stor risk för utbrändhet utöver risken för sexuella trakasserier, säger hon.

För att komma till rätta med en destruktiv företagskultur behöver alla inom verksamheten få kunskap om vad problematiken bottnar i – samt få ett gemensamt språk kring situationen.

– En viktig åtgärd är så kallad åskådarträning, där man belyser att alla har ett ansvar i att motarbeta ojämställdhet, och att det är ett kollektivt arbete – även om ledningen såklart har ett extra stort ansvar, säger Charlotte Holgersson.

Åskådareffekten kallas det socialpsykologiska fenomen där negativa beteenden tillåts pågå i offentliga sammanhang, för att åskådarna föväntar sig att någon annan ska ingripa. De kommande tre åren kommer forskarna att driva ett mer interaktivt forskningsprojektet som ska utveckla kunskap om åtgärder och metoder där män i olika positioner kan fungera som förändringsaktörer.