Catarina Bojesson är doktor i ämnet Innovation och Design. Hon studerar bland annat hur organisationer kan designas och ledas för att bli mer dynamiska. Hennes fokus ligger på organisering av produktutveckling i tillverkningsindustrin, men behovet syns i hela samhället konstaterar hon.
Forskare: Byggandet av dynamiska organisationer börjar med kulturen
FORSKNING
I ett samhälle som blir mer och mer oförutsägbart behöver vi bli bäst på anpassningsförmåga. Men hur gör man det i ett samhälle som premierar det mätbara? Kvalitetsmagasinet har pratat med en forskare som vet allt om organisatorisk dynamik.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det sker så många förändringar i hela vår omvärld nu. Den teknologiska utvecklingen, växande hållbarhetskrav och ett förändrade kundbeteenden gör ju att förändringstrycket ökar på väldigt många nivåer samtidigt. Det här innebär att många företag behöver ställa om sina arbetssätt i grunden, säger hon.
Vilka är de största utmaningarna i den här omställningen som du ser det?
– Alla är egentligen medvetna om att förändringen behövs, men det är att praktiskt ställa om som tar emot. Det är kopplat till mänskliga beteenden, vi gillar stabilitet, förutsägbarhet och trygghet.
– Traditionen inom många företag är också att arbeta enligt en förutbestämd struktur. Man har helt enkelt byggt upp en organisation som per definition inte är flexibel.
Om det nu är en systemomställning som krävs, hur ändrar man attityderna för att lyckas med det?
– Inom det företag jag studerade var det just ett mindset som behövde förändras. ”Det här sitter inte i vårt DNA, vi inte är vana vid att arbeta såhär – men vi måste”. Man inser att det kommer bli bättre i slutänden, även om vägen dit förmodligen kommer att bli krävande.
Vill du utveckla hur man hanterar den insikten?
– På stora organisationer krävs det en kulturförändring. Det här är ett mindset som ska bli det allmängiltiga, det räcker inte med några individer som pratar om att bli mer flexibla. Det måste spridas, och det kan ta tid.
Din forskning visar på att det ofta är intern effektivitet som premieras snarare än kreativitet och problemlösning, hur ändrar man den typen av inställning?
– Det handlar om en fixering vid att kunna mäta förbättringar. Redan när de företag jag studerade planerade sina förändringsinitiativ, så pratade man om att säkerställa hur mätningen av förbättringen skulle gå till. Man fastnar alltså vid det mätbara, men dynamiska arbetssätt är inte mätbara – åtminstone inte i närtid. Man måste våga satsa även om det tar tid att se resultaten.
Vad tror du att det beror på, att det dynamiska inte får det utrymme som krävs?
– Det finns en trygghet i att följa förbestämda processer, så om man ska våga gå utanför det som står i pärmen måste medarbetare vara trygga i att det är okej att tänka lite mer fritt. Där har ledningen ett ansvar i att skapa den typen av kultur.
Det kan kännas som ett högt berg att bestiga, byggandet av med flexibla och dynamiska organisationer. Vilken ände ska man börja i?
– Även om det inte ska baseras på eldsjälar börjar det ofta med någon som är extra driven. Det gäller att lyssna på, och lyfta deras argument, och hänvisa till den forskning som finns att tillgå. Resultaten kommer inte att ske över en natt, men ge dem som har störst kunskap om detta möjlighet att börja bygga upp något. Det är en investering.
Mer om studien
Data samlades in via en longitudinell fallstudie utförd på ett globalt företag som är engagerat i utveckling och tillverkning av järnvägsutrustning. Specifikt fokuserade studien på en av organisationens anläggningar i Sverige under en femårsperiod.
Resultaten visade att det är avgörande att strukturer och processer anpassas till de tillgängliga resurserna och förmågorna i en organisation, för att skapa flexibla och snabbrörliga arbetslag. Dessutom påverkar chefer i vilken utsträckning dynamisk organisationsprestanda prioriteras, så vid en eventuell omställning måste ledningsgruppens attityder inventeras grundligt.