Vid fabriken i Tranås tillverkar GGP Sweden åkgräsklippare av märket Stiga och andra varumärken som tillhör koncernen. För bara några år sedan fanns det en stor osäkerhet kring fabrikens framtid och dess möjligheter att stå emot utflyttningstrenden till låglöneländer. Men idag är tonen en helt annan. Satsningen på att vara med och söka Utmärkelsen Svensk Kvalitet är bara ett exempel på att företaget nu blickar mot framtiden med målet att bli en av de allra bästa.
– Vår vision är att bli Sveriges bästa ”bilfabrik” och att våra åkgräsklippare ska bli de bästa i världen, säger företagets vd Troels Nielsen som använder bilindustrin som förebild för fabrikens verksamhet.
Många likheter med bilbranschen
Själv har han tidigare erfarenhet från bilindustrin och är djupt imponerad av hur svensk biltillverkning har kunnat stå emot konkurrensen från omvärlden och klarat sig ur den ena krisen efter den andra. Han konstaterar att tillverkningen av gräsklippare har många likheter med biltillverkning och vid fabriken i Tranås har man därför tagit efter många av de arbetssätt och verktyg som används inom bilindustrin.
Precis som inom annan tillverkningsindustri är man också hårt ansatt av konkurrensen från låglöneländer. Troels Nielsen är däremot övertygad om att de kan möta denna konkurrens genom långsiktig verksamhetsutveckling där de satsar på att utveckla produktionsmetoderna och tillverka produkter med hög kvalitet.
Långsiktig satsning
– Det skulle vara roligt att kunna visa att om man har rätt typ av verktyg och är fokuserad på verksamhetsutveckling så lönar det sig att producera i Sverige. Ibland får jag känslan att många tror att lyckan är gjord om man flyttar verksamheten till Kina. Men lönerna är ju inte det viktigaste konkurrensvapnet, betonar Troels Nielsen som menar att hur och vad man producerar är långt viktigare.
GGP Sweden siktar nu på att investera i en ny målerifabrik och under de närmaste åren planeras flera stora satsningar på produktsortimentet. En av de största utmaningarna för verksamheten är därför att utvecklas på ett klokt sätt så att man inte växer på bekostnad av kvaliteten. Det är här SIQs modell har sin styrka, menar Troels Nielsen.
– Långsiktigheten är viktig, betonar han. Verksamhetsutveckling är ingenting man blir färdig med på ett par år, det handlar om en flerårig utveckling som gynnar företaget i längden.
Mål för verksamheten
Att sätta upp mål för hur verksamheten ska utvecklas när det gäller medarbetare, arbetsmetoder och kvalitet tycker han är minst lika viktiga som finansiella mål för verksamheten. Satsningen på att nå Utmärkelsen Svensk Kvalitet är ett mål som skapar ett driv i företagets arbete med verksamhetsutveckling, även om det viktigaste inte är att vinna. Hur det går nästa år, om företaget får ta emot priset ur kungens hand eller om man överhuvudtaget går vidare och blir en av dem som får platsbesök, är ingenting som bekymrar Troels Nielsen.
– Det kan ju egentligen inte gå dåligt, konstaterar han. För oss är det viktigaste att se att vi får fler och fler poäng för varje år och att vi utvärderas i relation till andra företag. På så vis kan vi bara bli bättre.
/Fakta/ Så här jobbar GGP:
Använder sig av arbetsmetoden Lean Manufacturing och har hämtat inspiration till verktyg från bilindustrin, därbland Volvo i Göteborg, Mitsubishi och Toyota.
Verksamhetsstrategin sammanfattas QTC, där Q står för kvalitet i både arbetsmetoder och produkter, T står för tid, att hålla tider och alltid leverera i tid, och C står för kostnader.
På fabriken arbetar man med ett visuellt ledarskap som innebär att chefer på olika nivåer varje morgon enligt ett visst schema går igenom föregående dags resultat när det gäller säkerhet (exempelvis olyckstillbud), tid (stopp i produktionen, leveransprecision) samt eventuella kvalitetsproblem och åtgärder. Månadsresultaten följs upp vid ledningsmötena där man använder trafikljus, grönt för nått mål, gult för dålig trend, rött för ej nådda mål. Visar stoppljus gult och rött beslutas åtgärdsplaner på ledningsmötena.
I monteringslinen arbetar de med förbättringsmöten två gånger per vecka, en halvtimma per gång. Lagen har tid för förbättringsarbete på eget område och förbättringspunkterna redovisas på lagtavlan. Förbättringsmötena följer det så kallade PDCA hjulet. Respektive lag äger sina förbättringspunkter även om de måste ta hjälp utanför laget.