Erik Hedblad växte upp i en företagarfamilj som drev Icabutik i Åre. Många Icahandlare är kända för att vara aktiva entreprenörer och som gjort företagandet till en livsstil. Så var det även i Erik Hedblads familj. Men när han som 24-åring gick in i familjeföretaget uppdagade det sig att resan dit hade haft flera brister.
Han guidar familjeföretag genom generationsskiften
Legning och styrning
Erik Hedblad är Icahandlarsonen som efter ett generationsskiftesförsök ägnat sin karriär åt att hjälpa andra familjeföretag i frågan.
– Det är många företag som lever med den här frågan, men något det pratas oproportionerligt lite om.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Jag insåg efteråt att vi aldrig pratade om att ta över. Vi bara jobbade på, säger Erik Hedblad.
Största arbetsgivaren
Familjeföretag är Sveriges vanligaste företagsform. Tillsammans är familjeföretagen landets största arbetsgivare och den viktigaste källan till jobb på landsbygden. Så mycket som vart tredje jobb i Sverige finns i familjeföretag, och av Sveriges börsnoterade bolag är en fjärdedel familjeägda. Det visade en avhandling i nationalekonomi från 2020 vid Örebro universitet av Johan Karlsson, som i dag jobbar som kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv.
En av Sveriges mest kända företagarfamiljer är Wallenberg, som sedan mitten på 1800-talet byggt upp sitt imperium inom bank och industri. En förebild när det kommer till generationsskifte, menar Erik Hedblad.
– De är lysande på det här. De skolar in generation sex nu och gör det i ett jättefint långsiktigt program. De brukar säga att de inte bygger bolag – de bygger värderingar, och så blir det bolag som en konsekvens av det.
Kompetens kontra erfarenhet
Erik Hedblads
tips för att prata om det svåra:
Rita en liten ’usch-ruta’ i anteckningsblocket där du under familjemötets gång skriver ner sådant som du kommer att tänka på men inte vill prata om. Just det bör du ta upp.
Ett annat handfast tips är att införa den enkla regeln att man inte får himla med ögonen och inte sucka när familjemedlemmar uttrycker vad de tycker och känner. Man måste få säga det man vill säga. Det låter banalt men det är mycket svårare när man sitter där med sin familj och sina syskon, än i vanliga professionella sammanhang.
För Erik Hedblad blev generationsskiftet en utmaning på flera sätt. Förutom att de inte hade kommunicerat särskilt tydligt inom familjen gick det för fort och han hade inte hunnit samla på sig egna erfarenheter, berättar han.
– Den stora utmaningen var att det var ganska oreflekterat. Vi hade kul och det gick bra på många sätt, men det gick för fort och jag var för ung. Jag lärde mig att en av de viktigaste principerna är att den yngre generationen måste ut och bygga erfarenhet någon annanstans. Det är ingen bra idé att hoppa rakt in i familjeföretaget innan man hunnit ställa sig på egna ben och lärt sig leva på egna meriter.
Vad går man miste om?
– Det handlar om personlig mognad och trygghet. Ofta pratar den yngre generationen om att skaffa sig kompetens genom utbildning, och det är sant att det är bra att plugga ekonomi för att kunna sköta ett bolag, men det är inte den svåra biten. Det största värdet ligger i att bli stadig i sitt eget ledarskap.
Avbröt skiftet
Efter fem år i familjeföretaget valde Erik Hedblad att avbryta skiftet och kliva av, vilket resulterade i att bolaget såldes. Sedan dess har Erik Hedblad fördjupat sig i generationsskiften utifrån perspektivet mänsklig utveckling. Förutom att han studerat organisationspsykologi har han grundat plattformen Familjeföretagarna som erbjuder stöd till familjeföretagare, och har skrivit en handbok i generationsskifte.
Han belyser särskilt ansvarsfrågan. Både den äldre och den yngre generationen har ett ansvar, men på olika sätt samtidigt som det finns flera gemensamma ansvarsområden.
– Den äldre generationen måste ta ansvar för att det finns en bra process. I min egen familj fanns det inte alls, det var bara uppmuntrande i form av ryggdunkar och hejarop. Det blev lätt onyanserat och utrymme för det som är kul, men inte för svårare frågor som om vad som krävdes.
Några av de vanligaste samtalen han får i sin roll som coach är att någon i den yngre generationen behöver hjälp, eftersom ”gubben flyttar aldrig på sig”.
– Det är en riktig klassiker att överlämningen drar ut på tiden. Som den yngre generationen går det inte att kräva att få ta över, man har ingen formell rätt att styra det.
En annan fallgrop är att man antar saker utan någon riktig grund och tror att man vet vad de andra familjemedlemmarna vill bara för att man känner dem.
– Fokus ligger sällan på den här frågan. Man bör ha regelbundna familjemöten en gång per år där man endast fokuserar på generationsskiftet och håller varandra uppdaterade. Ett generationsskifte tar ofta lång tid och det hinner hända mycket på några år, syskon hinner gifta sig, skilja sig, få barn, vissa drabbas av sjukdomar och ibland är det familjemedlemmar som dör.
Träna på att uttrycka känslor
Alla familjer är unika, men Erik Hedblads erfarenhet är att de flesta behöver träna på att balansera eller inkludera känslor i samtalen. Vissa kan behöva träna på att uttrycka känslor, medan andra behöver kyla ner sig lite om det lätt blir mycket upprörda känslor.
– Det handlar om att inte bara vara i huvudet och vara formella. Och allt kanske inte måste vara så mysigt hela tiden, ibland kanske man måste bjuda in till konflikt. Jag frågar ofta vad det är man undviker, vad det är man inte pratar om. Den dagen man vågar erkänna det för sig själv och tar upp det med de andra har man kommit långt.
Om den äldre generationen ansvarar för att driva och säkra en bra process, är det den yngre generationens ansvar att rannsaka sig själv och sina drivkrafter.
– Man ska bara ta över om man verkligen vill det. Det låter ju enkelt, men man behöver reflektera över hur mycket man gör det för pengarna, av plikt eller för att man inte vet vad man ska göra annars. Och hur mycket egen vilja man har, hur mycket man brinner för det. Ofta behöver man en god dos egen vilja, säger Erik Hedblad.
Så
delar ni upp ansvaret för generationsskiftet
Den äldre generationens ansvar:
- Säkra en rättvis process. Flytta fokus från lösning och utfall till att processen fram till ett eventuellt skifte blir bra för alla.
- Förbered dig själv för nästa fas. Vem är du, bortom din roll? Ett skifte är en öppning för personlig utveckling.
Den yngre generationens ansvar:
- Skaffa ledarerfarenhet utanför familjens företag. Det bygger inte bara kompetens och erfarenhet, utan självkänsla och trygghet i att faktiskt förtjäna sin plats.
- Rannsaka dina drivkrafter – varför vill du ta över? I vilken utsträckning drivs du av pengar, plikt, osäkerhet? (vad ska jag göra annars?) eller egen vilja?
- Ta in perspektiv från andra. Har du andra som har genomfört ett skifte i ditt nätverk/på din ort/i er bransch? Få pratar spontant om generationsskifte, men det är ofta värdefullt.
Det gemensamma ansvaret för en rättvis och medveten process:
- Håll regelbundna familjemöten där ni fokuserar på generationsskiftet och inget annat (minst en gång per år).
- Håll varandra uppdaterade om förändringar i förutsättningar, vilja, energi etcetera. Samma information till alla, samtidigt.
- Balansera/inkludera känslor. Behöver ni aktivt bjuda in känslor eller behöver ni kyla ner känslor?