Här är patientroboten som tränar upp mer observanta läkare

– Utvecklingen av en mer innovativ plattform med mer sofisitikerade interaktionsmöjligheter, som i vårt fall utgör kombinationen av en social robot med AI, var ett svar på studenternas återkoppling på de tidigare datorbaserade plattformerna, säger han.

Bättre chanser till personcentrerad vård

Alexander Borg upplever att det mer verklighetstrogna simulerade patientmötet verkar öka läkarstudenternas känsla av ansvar.

– De uttrycker hur de anpassar sitt språk och behöver formulera frågor och svar som möter den specifika virtuella robotpatientens behov. Om de exempelvis upplever att patienten är besvärad eller inte förstår deras formulerade frågor anpassar de sitt språk, säger han.

Kliniskt resonemang är ett brett begrepp som har definierats på många sätt. Alexander Borg och hans forskarkolleger har valt att följa definitionen av kliniskt resonemang som en i huvudsak kognitiv färdighet, som innefattar insamlandet av information som processas för att slutligen komma fram till diagnostiska alternativ och handläggningsplaner.

– Det kan förklaras med ett tvåsystemtänkande, där det ena bygger på teoretisk kunskap och det andra på klinisk erfarenhet, säger han.

Skapar förutsättningar för mer jämlik utbildning

Båda systemen är viktiga för kliniskt resonemang och kompletterar ofta varandra. Under grundutbildningen bygger studenter i huvudsak sin teoretiska kunskap genom undervisning såsom föreläsningar och seminarier och sin kliniska erfarenhet genom verksamhetsförlagd utbildning.

– Eftersom tillgängligheten av patienter under verksamhetsförlagd utbildning kan variera är det svårt att garantera att alla studenter träffar patienter som representerar alla deras lärandemål.

– Genom att möjliggöra för alla studenter att träffa och interagera med patienter som representerar deras lärandemål, till exempel genom möten med virtuella patienter, minskar vi variationen och ger studenterna jämlika förutsättningar att träna kliniskt resonemang.  

Kan en robot verkligen lära ut empati och kommunikation?

– Det här är en intressant och provokativ tanke. Jag är övertygad om att de flesta instinktivt tänker nej – en AI-robot är ju inte en människa med känslor och ett medvetande – och jag håller med. Det intressanta med våra resultat är dock att studenterna själva medger att de ändrar sina svar och hur de interagerar med dessa robotpatienter om de uttrycker specifik rädsla eller oro, eller att studenterna uppfattar att de virtuella patienterna är besvärade.

Det verkar alltså finnas ett unikt värde med den här typen av AI-robotar, tillägger Alexander Borg, som konventionella plattformer saknar. Studien har gett forskningen fortsatta förutsättningar att träna hur studenter besvarar olika känslouttryck i en simuleringsmiljö.

– Vi har därför ett pågående forskningsprojekt som specifikt utvärderar om virtuella patienter som upplever oro eller ilska påverkar hur läkarstudenter interagerar med patienter för att bättre förstå hur vi kan använda oss av den här typen av simuleringar för att träna studenter i bemötande.    

Tror du att tekniken kan användas inom andra medicinska områden?

– Jag tror att alla hälsoprofessioner som arbetar med direkt patientkontakt och inhämtar information genom att ta en medicinsk historia från patienter kan använda och ha nytta av den här typen av simuleringar. Verktyget kan komplettera klinisk erfarenhet genom att garantera att den lärande får träffa virtuella patienter.