Hon kämpar för att integrera teknologi och hållbarhet: ”Måste komma bort från excel”

År 2017 började Margarete O´Toole arbeta för Amazon Web Services, som är en av världens största plattformar för molntjänster. Hon klev först in som kundrådgivare inom olika tekniska tjänster. Men den dröjde inte lång tid innan hon såg behovet att bredda sitt, och hela företagets, fokus till att i högre grad inkludera hållbarhet i kundrådgivningen.

Med en utbildning inom datorvetenskap, och med ett miljöengagemang från barndomen, började hon att undersöka hur det skulle kunna gå till.

– Miljö och teknologi är så logiskt bundna. Teknologi är ett system som vi har designat. Miljön är ett system som vi är en del av. Jag har nog alltid vetat att de två måste gå att förena. I mitt jobb störde jag mig på att jag inte kunde göra det. Så tillsammans med en kollega inom företagsutveckling började vi intervjua kunder, skriva dokument och skapa ett större narrativ kring den här kopplingen, säger hon.

Arbetet landade i att AWS lade till hållbarhet som en av sex ”pelare” som de använder sig av i dialogen med sina kunder. Samtidigt skapade Margarete O´Toole sig en helt ny tjänst inom bolaget: Teknisk ledare inom hållbarhet.

– Det är den tjänst jag har idag, säger hon.

Att koppla hållbarhet med teknologi är ett område som rör sig snabbt framåt, fortsätter Margarete O´Toole. Hon lyfter flera företag och organisationer som hon anser är duktiga på att använda digitala verktyg som ett stöd i deras hållbarhetsprogram.

Samtidigt menar hon att det fortfarande är mycket kvar att göra. Som stöd för argumentet lyfter studier som visar att majoriteten av bolag fortfarande genomför sin hållbarhetsrapportering med hjälp av excel, och att det i genomsnitt tar åtta månader för företag att hållbarhetsrapportera.

– Uppenbarligen finns det många som inte ser den här potentialen. För att kunna avgöra om sina hållbarhetsprogram är framgångsrika, behöver man spåra data mer detaljerat och se ändringar i ett tidigt skede. Nu ser man det i värsta fall först efter 18 månader, säger hon.

Samtidigt menar Margarete O´Toole att det tar tid att få till en snabb och effektiv datainsamling till sin hållbarhetsrapportering. En av de största utmaningarna menar hon handlar om hur många företag byggt upp sin insamling och hantering av data. Det säger hon i sin tur innebär att många nu kämpar med att samla, rensa och precisera sin data, samt att få den begriplig och enkel att arbeta med.

– Tänk på en bank exempelvis. De har olika avdelningar med olika typer av data. För en hållbarhetsrapport behövs data om finansiella utsläpp, om utsläpp från ATM och om bankkontoren. Sedan behövs data och information om anställdas resor, samt hur banken opererar. Man vill alltid att saker ska gå så snabbt som möjligt. Men jag tror att många organisationer rör sig framåt så snabbt de kan, säger hon.

Men att ta hjälp av olika tekniklösningar menar hon kan påskynda arbetet. Ett område som hon säger växer snabbt just nu, är att spåra och övervaka naturen med hjälp av satelliter.

– Att skicka ut någon för att säkerställa att man inte hugger ner träd är inte realistiskt, men går enkelt att göra genom rymdövervakning. Vi kan också spåra olika naturvärden, som vegetationstäthet, över tid och sedan använda det som argument för beteendeförändringar, policyförändringar och att få företag att ändra sina strategier. Jag tror att fjärrövervakning kommer att bli en gamechanger, som skapar en hel implementering av initiativ både uppströms och nedströms, framöver, säger hon.

Ser du några risker kring att ta hjälp av tekniska lösningar i sitt hållbarhetsarbete?

– Vi behöver tjänster som ger kunderna rätt verktyg för deras jobb. Det innebär inte att alla problem kräver en ai-lösning, eller att varje verktyg ska vara ett generativt ai-verktyg. Vår första fråga till kunderna är därför om de verkligen behöver verktyget.

Resonemanget kan kopplas an till den paradox som finns kring att använda AI i sitt hållbarhetsarbete. A innebär nämligen ett ökat energibehov, och stora mängder vatten för att kyla ner de dataserverhallar som behövs för att systemet ska fungera. Enligt en rapport som International Energy Agency släppte tidigare i år, beräknas energianvändningen till bland annat AI vara lika stor som hela Japans årliga energiförbrukning år 2026.

Hur ser du på den balansgången? Att AI är en lösning, men också miljöbov?

– Som sagt, det är viktigt att ha rätt verktyg för rätt jobb. Men en uppgift kan ta en hållbarhetsexpert 25 timmar, men 30 minuter för AI att lösa. Då kan experten använda sin tid åt meningsfulla saker i stället. Jag tycker att vi ska sluta prata om koldioxidavtryck, utan i stället prata om koldioxidskugga, säger hon och syftar till aktiviteter som sträcker sig bortom direkta koldioxidutsläpp.

Vad hoppas du på framåt?

– Om jag kunde snappa mina fingrar och få bort allt manuellt jobb som hållbarhetsteam gör, så skulle det verkligen ändra saker från grunden. Hållbarhetsexperter runt om i världen är otroligt skickliga, men behöver spendera tid på att rapportera i stället för nettonoll-initiativ inom deras industrier. Men vi har gått igenom samma sak inom finanssektorn. Det var en omställningsperiod, där vi hade papper och excel men nu massiva träningsplattformar.