Automatisering presenteras ofta som en lösning på sociala utmaningar som välfärden står inför. Samtidigt kan den nya tekniken leda till oro hos medarbetare, då det egna handlingsutrymmet kan begränsas.
– Här verkar ålder spela roll. Yngre medarbetare beskrivs emellanåt som mer nyfikna och öppna för automatisering jämfört med sina äldre kollegor, säger Susanne Tafvelin, legitimerad psykolog och docent vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Hon leder det Forte-finansierade forskningsprogrammet Användbar automatisering. Det är ett sexårigt program som startade 2021, och undersöker hur automatisering kan införas på bästa sätt i socialtjänsten, hur det påverkar personalen och brukarna, och vad ledarskapet har för betydelse för resultatet.
Inom socialtjänsten pågår redan implementering av välfärdsteknik på flera håll i landet, och ttrenden förväntas öka kraftigt kommande tio år. Tekniken och robotarna finns redan tillgängliga, utmaningen ligger i att implementera de automatiserade processerna på bästa sätt.
– Precis som vid annat förändringsarbete så är det viktigt att personalen görs delaktig, och att man visar på hur automatiseringen hänger samman med centrala värderingar och gemensamma målbilder. Det är viktigt att tydliggöra fördelar med automatiseringen, men även våga diskutera eventuella farhågor och potentiella negativa konsekvenser, kommenterar Susanne Tafvelin.