Inga produkter i varukorgen.
Iso 9001:2026 – Från papperstiger till levande system
Krönika
När DIS-utgåvan av Iso 9001:2026 landade i slutet av augusti var det för många av oss som julafton. Förväntan, nyfikenhet – och en känsla av att nu sker något som kan förändra spelet.
Men frågan är: blir detta ännu en pappersprodukt – eller början på en verklig reformation av kvalitetsarbetet? undrar Andreas Odhage.
Jämfört med 2015-versionen är förändringarna på pappret inte revolutionerande. Kraven på processer, ledarskap och kundfokus finns kvar. Men det som nu tydligare skrivs in i själva kravtexten är kultur, etik, förändringsledning och ett nödvändigt förtydligande kring risker och möjligheter.
Det är ingen slump. Iso 9000:2025, som definierar begreppen, la redan grunden: kvalitet är inte bara struktur, det är beteenden, värderingar och lärande. 9001:2026 tar nästa steg och säger: nu måste detta också visas i praktiken.
Från formalia till praktik
Låt oss vara ärliga: många organisationer har under lång tid behandlat Iso 9001 som en biljett till ett certifikat på väggen. Det har resulterat i det jag kallar papperstigrar – system som ser starka ut i dokumentationen men saknar verklig kraft i vardagen.
Med 2026-versionen blir det svårare att gömma sig. Kraven på att visa hur kultur och ledarskap bidrar till kvalitet innebär att revisioner i framtiden kommer behöva gå djupare: inte bara ”finns rutinen?” utan ”levs den, och hur märks det?”.
I linje med reformationen
För mig är detta ett avgörande steg. Jag har länge argumenterat för att kvalitetsledning måste gå från pärm till praktik, från kontroll till tillit, från dokument till kultur.
Att Iso nu lyfter in exempelvis etiskt beteende, kvalitetskultur och förändringsledning i själva kravtexten är ett tydligt tecken. Men risken finns förstås att orden blir fina rubriker utan innehåll om vi inte vågar förtydliga HUR detta ska följas upp.
Vad behöver förtydligas?
I arbetet med remissvaren vill jag särskilt lyfta tre områden:
- Mätning av kultur: Standardens anda är rätt, men vi behöver vägledning i hur kultur kan följas upp – till exempel genom indikatorer på psykologisk trygghet, engagemang och benägenhet att rapportera avvikelser.
- Intressenternas krav: Det räcker inte att ”identifiera”. Standardtexten bör ge exempel på kriterier för urval och prioritering: relevans, risk/nytta, väsentlighet.
- Etiskt beteende: Bra att det nämns, men vi behöver konkretion. Exempel som skydd för visselblåsare, hantering av intressekonflikter och motverkande av mutor gör skillnaden mellan fina ord och praktisk vägledning.
Slutsats
Iso 9001:2026 är ingen revolution på papperet – men kan bli det i praktiken. Det är en chans att lämna papperstigrarna bakom oss och bygga system där struktur och kultur verkligen hänger ihop.
Frågan är inte längre bara om vi uppfyller kraven. Frågan är: lever vi syftet – att skapa värde, tillit och förbättring i praktiken?
Andreas Odhage
Förbundsordförande SFK
Partner Force Agile Sweden AB
Författare till Jakten på papperstigern
Skapare av 95 teser för kvalitetsledning
