Landets tuffaste mål?

Mot den bakgrunden får man nog säga att ledningens fastställda mål – att vara landets bästa skolkommun redan 2025 – får betraktas som hyfsat kaxigt.

– Visst, det är ett kaxigt mål. Men jag tänker att det är en lång resa. Vi har satt ett riktmärke som vi ska arbeta mot långsiktigt, strategiskt och systematiskt. Även om vi inte är landets bästa skolkommun 2025 vill jag se att vi är på god väg, säger Jenny Nordström, förvaltningsdirektör på Barn- och utbildningskontoret.

För när målet sattes visste de inte att det skulle komma en pandemi. Jenny Nordström hade precis tillträtt tjänsten som förvaltningsdirektör när den tvingade fram det som skulle visa sig bli drygt två år av krisledning.

– Vi har samtidigt varit tydliga med att behålla vårt systematiska kvalitetsarbete, för att inte tappa det framåt. Vi står fast vid målet för att bygga upp strukturen.

Utbildningsskuld efter pandemin

När intervjun görs är pandemin inte längre betraktad som samhällsfarlig. Och plötsligt är det som att vi kollektivt nästan glömt bort att den ens funnits.

– Jag brukar få påminna våra kloka politiker och organisation om att vi sitter med en utbildningsskuld till våra barn och elever. Den måste vi ta höjd för på olika sätt. Vi har ännu inte hunnit analysera hur den drabbat vår kommun i detalj. Men på riksnivå vet vi att pandemin bland annat påverkat den psykiska ohälsan. Och jag har en farhåga för att det finns samverkande faktorer som ligger bakom detta.

Så hur ska det här systematiska kvalitetsarbetet drivas för att nå målet om att bli landets bästa skolkommun 2025? Jenny Nordström berättar att man arbetar med ett digitaliserat årshjul där bland annat just trygghet och psykisk hälsa är parametrar som kommunen valt att mäta. Här har också pandemins effekter fått en egen del, för att kunna göra riskbedömningar från dag till dag.

Se behoven, fördela resurser

Men det finns förstås också en rad andra utmaningar som inte alls har med smittspridningen att göra. I jämförelsen med grannkommunerna lyfter Jenny Nordström fram att skärgårdskommunen Norrtälje är Stockholms läns största till ytan. Här ryms både tätorten Norrtälje och riktig glesbygd.

Största skolan har över 1 200 elever, den minsta förskolan bara fem. Samtidigt finns områden med betydande socioekonomiska skillnader.

– Vi har en stor utmaning vad gäller likvärdighet. Ju mer komplex bilden blir desto högre blir kraven på kompensatorisk resursfördelning mellan våra enheter, säger hon.

Utgångspunkten är att se såväl varje individs som grupps behov och resursfördela därefter.

– Det är det här som är viktigt när vi ska drilla våra medarbetare i systematiskt kvalitetsarbete. Oavsett om du kommer till en glesbygdsskola eller en skola i tätorten ska undervisningen vara lika bra.

Både lärare och rektor

Innan Jenny Nordström kom till Norrtälje jobbade hon som både lärare och rektor i Södertälje kommun. Och då tillsammans med nuvarande generaldirektören för Skolverket.

– Det är Peter Fredriksson som har drillat mig i systematiskt kvalitetsarbete, skrattar hon och fortsätter:

– Det ska vara navet i allting; det som styr verksamheten. Om det ska funka i en politiskt styrd organisation bygger det på att det finns förtroendefulla relationer – med våra politiker och vidare i hela styrkedjan.

Hon återkommer till relationen till politikerna flera gånger under intervjun. Men är det inte risk då att politikerna lägger sig i skolans arbete för mycket och börjar detaljstyra? Det är ju trots allt inte de som är proffsen?

Jenny Nordström skakar på huvudet. Hon tror att det fungerar precis tvärtom.

– Jag tror att politiken blir så bra som vi tjänstemän stöttar den att bli. Och tvärtom. Det är en dynamik i huvudmannaskapet och styrkedjan som vi har. Använder man den på ett bra sätt kan det bli ett jättebra samarbete. Jag tror att man petar i syltburken när man blir osäker. Därför är det vår uppgift att vara tydliga och presentera en objektiv bild av våra verksamheter. Min grundprincip är att det ska finnas en förtroendefull och ansvarsfull kultur i vår organisation. När jag kom hit uppfattade jag det som att det fanns ett glapp; politikerna pratade om en sak och ute i enheterna pratade man om något annat. Det blir oerhört mycket mer kraft om vi alla pratar om samma.

Alla ska nå maximal potential

Numera pratar alla samma språk – och det centreras kring läskunnigheten. För om det systematiska kvalitetsarbetet är navet i arbetssättet, så är läsningen navet för lärandet. Därför har man satt extra stort fokus på att läsa, skriva och räkna och jobbar fokuserat med resultatuppföljning.

– När man som i till exempel Lärarförbundets jämförelse tittar på meritvärden så tittar man på det som redan har hänt. Vi pratar i stället om förebyggande, främjande arbete. Vi vill satsa på individen tidigt – för att det är en god investering. I skolans värld pratas det gärna om en peng, en kostnad, medan vi ser det som en investering. Vi vet att skolan är en skyddsfaktor för barn och unga. Då behöver vi det systematiska arbetet för att fånga in dem, för det finns så många sårbarhetsfaktorer, säger Jenny Nordström.

En sårbarhetsfaktor kan vara just ett barn som inte knäckt koden till det skrivna språket. En annan kan vara familjeförhållanden.

– Höjda resultat handlar för mig om att alla ska nå sin maximala potential. Då måste vi se vilket ingångsvärde och förädlingsvärde varje barn har. Vi kan se att skolan generellt inte lyckas få till förädlingsvärdena. Men förstärker bara något som finns där från början. Därför måste vi se på vilka ingångsvärden eleverna har.

Vårdnadshavare får skriva på avtal

En bra investering tidigt i skolgången betalar av sig med råge längre fram. Någon som har svårt att komma iväg till skolan har en otroligt hög sårbarhetsfaktor i form av frånvaro. Hur får man hemmasittarna att vilja gå till skolan? I förskolan och skolan har de identifierat ytterligare en sårbarhetsfaktor: anknytningen. Att varje barn har bra anknytning till åtminstone en vuxen är viktigt.

– Det är också sådant som vi ska bli duktiga på att följa upp, säger Jenny Nordström och fortsätter:

– När jag pratar med min organisation blir det mycket om mjuka värden. Det handlar om att bygga förtroendefulla relationer och bygga en ansvarskultur. Jag tror att personalen upplever att det finns en större förståelse för deras vardag nu.

I ansvarskulturen ingår inte bara pedagoger, politiker och elever. Här ingår även föräldrar. I strävan efter att få arbetsro och trygghet har man tagit fram ett avtal som vårdnadshavare får skriva på.

Medarbetarna måste känna lust

Det är viktigt, menar Jenny Nordström, som menar att skolans ansvar som alltid varit stort, blev ännu större under pandemin. Skolan förväntas göra ”allt”.

– En ansvarskultur bygger på att alla gör sin del av avtalet. Föräldrarna behöver göra sin, sedan ska skolan göra sin. Vi ska vara tydliga med vad ansvaret innebär och stötta vårdnadshavarna i att ta det. Jag menar att ansvarskulturen kommer att bli vår framgångsfaktor. Och jag ser redan nu att vi är på ett gemensamt tåg.

Förutsättningen för att allt detta ska fungera är förstås att medarbetarna är med på tåget. Att de har lust – och uthållighet. Dessutom att de har det efter två väldigt tuffa pandemiår. Jenny Nordström menar att för många ute i verksamheten var det systematiska kvalitetsarbetet nytt.

– Men jag skulle säga att det har tagits emot väl, för det har paketerats tillsammans med förtroendefulla relationer och att vi ska se till verksamheternas behov. Hade vi inte gjort det samtidigt tror jag inte att det hade satt sig på samma sätt. Men det är en del som vi hela tiden måste stämma av och kalibrera. Jag är övertygad om att det fortfarande finns medarbetare som behöver en knuff för att vara med på tåget.

Betyg ska vara sårbara

Lyhördheten är viktig. Liksom respektfullheten. För att kunna axla det nya har de administrativa kraven på pedagogerna sänkts en smula. Visst är det viktigt att dokumentera och systematisera, men det handlar också om att kunna vara selektiv och hela tiden ställa sig frågan: ’vem är det här till för?’.

– Är det till för eleven, då är det värt det. Det är ett klassiskt tillkortakommande i skolvärlden – man skriver en plan och sedan händer ingenting. Därför är den där frågan så viktig: vem är vi till för? Sätter vi upp planer och ambitionsnivåer så ska de vara levande. På samma sätt som att ett betyg som sätts ska vara spårbart. Det får vi inte tumma på, men vi kan titta på omfattningen, säger Jenny Nordström.