Inga produkter i varukorgen.
Lånetrend: Kommuner vänder sig direkt till investerare
OFFENTLIG SEKTOR Allt fler av de större kommunerna väljer att ge sig ut direkt på kapitalmarknaden när de ska ta lån, istället för att gå genom det kommunalägda bolaget Kommuninvest. Förra året ökade marknadsupplåningen med 10 procent, skriver Dagens Samhälle.
Foto: Adobe Stock
I de flesta fall vänder sig kommuner till Kommuninvest när de behöver pengar för att finansiera olika projekt. Nu har allt fler kommuner valt att skippa mellanhanden – och ge sig själva ut på kapitalmarknaden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Just nu lånar 26 kommuner och tre regioner direkt från investerare. Den drivande faktorn är priset.
”Vi kollar vad priset är hos Kommuninvest och vad priset blir på marknaden och lånar där det är billigast helt enkelt”, säger Hans Asplund, finanschef i Trelleborgs kommun, till Dagens Samhälle.
I vissa fall har skillnaden varit uppemot 0,4 procent på en enskild affär.
”Men det var den bästa affär vi gjort. Över tid är skillnaden mindre. På femåriga lån ligger vi ungefär 10 räntepunkter under”, säger Hans Asplund till Dagens Samhälle.
Kommuninvest bygger på frivillig medlemssamverkan mellan landets kommuner och regioner. I dagsläget är 296 av 310 kommuner och regioner med. Kommuninvest har sedan finanskrisen 2009 tagit över som dominerande aktör för att låna ut pengar till kommunsektorn, men de senaste två, tre åren har priset på utlåningen försämrats. Det ska vara kopplat till det prispåslag kommuninvest behöver göra för att täcka sina egna kostnader.
Östersunds kommun är en av få kommuner som valt att inte ingå i Kommuninvest. De har istället byggt upp en egen kompetensstruktur för upplåning och riskhantering. Enligt Erik Sundberg, finanschef på kommunen, är det av både av politiska och ekonomiska skäl.
– Dels har det kanske främst varit av politiska skäl, där det funnits politiska viljor som varit kritiska och velat undvika ett solidariskt borgen. I kombination med att vi haft en så stor finansverksamhet och skuldportfölj kan man säga att genom vår kommunkoncern har vi kunnat hela tiden låna upp till väldigt bra villkor, även som icke-medlem. Så det har inte riktigt varit ett det är inte något tydligt ekonomiskt incitament heller, säger Erik Sundberg.
Kommuninvest fyller dock en viktig funktion, kanske främst för mindre kommuner som inte är lika resursstarka, menar Erik Sundberg.
– För vår del som är ansvarig för upplåningen så är en fördel jag har sett att det kan bli volatilt på marknaderna och då är ytterligare en finanskälla som kommer från kommuner som är mycket mer större och AAA-rated positivt ur ett riskhanteringsperspektiv. Men jag tror att vi sällan skulle nyttja deras upplåning om man skulle vara helt ärlig.
– Sen blir det ju inte en generell bild för kommuner eftersom det är avhängt att man har en ganska stor skuldportfölj för att kunna ha ett eget program.
Att allt fler kommuner vänder sig direkt till investerare för lån tror Sundberg enbart handlar om ekonomiska skäl.
– Jag har aldrig hört någon som är missnöjd med Kommuninvest utan det är främst att villkoren på lånen inte lever upp till vad man kan få i egna program. Det är väl sunt att visa att man kan göra något bättre för pengarna och att det går tillbaka till våra kommuninvånare om vi kan låna på något billigare ställe.
– Sen så beror det helt på hur stor skuldportfölj man har och vilken kompetens som finns i kommunen, men det finns även rådgivare på banker och andra externa som kan stötta och bidra med den kompetensen tror jag.
