Matematiklyft, ja – men inte för alla

Skola Genom satsningen på att vidareutbilda lärare genom matematiklyftet skulle elevernas resultat höjas.
Nu visar en ny rapport att lyftet verkligen blev ett lyft – men bara för vissa elever.

Matematiklyft, ja – men inte för alla
Mattelyftet ledde till ännu större skillnader mellan barns kunskaper. Foto: Adobe Stock

Sex av tio lärare engagerades i Matematiklyftet, som genomfördes under åren 2013–2016 på uppdrag av Skolverket. Lyftet kom som ett direkt svar på de dåliga resultat som Sverige fick i Pisa-studien 2012.

Genom att fortbilda lärarna skulle elevernas resultat få sig en knuff i rätt riktning.

Nu visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, att så också blev fallet. Åren efter lyftet höjdes elevernas mattebetyg med i snitt 0,17 betygspoäng.

Större skillnader mellan grupper nu

Men sett till hur poängen fördelats i förhållande till social bakgrund så blir resultatet inte lika hoppingivande. Den grupp med de svagaste eleverna uppmätte ingen förbättring alls, trots lärarsatsningen. Rapportförfattarna spekulerar nu i att det kanske kan bero på att lärarna uppmanades att involvera eleverna i mer problematiserande diskussioner.

Rent ekonomiskt betalar satsningar av den här typen av sig, menar författarna. För varje satsad krona beräknas samhället få tillbaka 27 kronor tack vare att eleverna längre fram i livet antas få en högre yrkesinkomst.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.