Men variationerna i anseende är också stora – från Kustbevakningen i topp med 61 punkter till Migrationsverket i botten med -25 punkter. I bottenskiktet ligger även Försäkringskassan, som tappat 14 punkter och landar på -20.
–Det är ett tydligt exempel på en myndighet där politisk debatt och skärpta regler, med efterföljande mediekritik, får negativ effekt på anseendet, konstaterar Toivo Sjörén.
En myndighet som lyckats återupprätta sitt anseende efter fjolårets kris är dock Riksrevisionen som ökat från med 19 punkter – från 23 till 42.
– En myndighet med från början högt anseende har bättre möjligheter att reparera skadan än den som redan ligger lågt i anseende, säger Toivo Sjörén.
Ett gott anseende handlar heller inte bara om allmänhetens tilltro till eller intryck av en viss myndighet – det är också en viktig värdemätare på den kvalitet och framgång som svenskarna tillskriver olika myndigheter.
– Dessutom ger ett gott anseende fördelar i kontakter med de viktigaste intressenterna, som politiker, medarbetare, journalister och samarbetspartners. Det är helt enkelt lättare att bli lyssnad till, säger Toivo Sjörén.
Myndigheterna med högst anseende.
Kustbevakningen 61
SMHI 54
Konsumentverket 53
Myndigheterna med lägst anseende.
Migrationsverket -25
Arbetsförmedlingen -25
Försäkringskassan -20
Ta del av undersökningen här.
publicerad 21 augusti 2018