I takt med att brottsligheten blir allt mer gränsöverskridande ökar också behovet av internationellt polissamarbete. 2008 antog EU-länderna ett rådsbeslut om att fördjupa sitt samarbete genom att mer systematiskt utbyta bland annat DNA-profiler och fingeravtryck.
Internationellt polissamarbete underlättas av kvalitetsstandarder
Internationellt
Ett stort arbete är på gång på global nivå i syfte att förbättra polisens möjligheter till gränsöverskridande samarbete kring brottsbekämpning. Bland annat håller en ny internationell standard på att arbetas fram för att kvalitetssäkra den så kallade forensiska processen, alltså det arbete som utförs av kriminalteknikerna från brottsplats till domstol.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det följdes ett år senare upp med en överenskommelse om att kvalitetssäkra den information som utväxlas genom krav på ackreditering. För DNA gällde kravet från 2013 och för fingeravtryck från 2015. I Sverige uppfyller nu polisens samtliga 27 laboratorier kraven, medan vissa andra länder inte kommit lika långt.
Nationellt forensiskt centrum (NFC) har även gått steget längre än de krav som ställs i EU-uppgörelsen. Merparten av de undersökningar som utförs på huvudlaboratoriet i Linköping samt de tre regionala laboratorierna är kvalitetssäkrade genom ackreditering mot laboratoriestandarden ISO/IEC 17025. Dessutom är de tekniska brandundersökningar som utförs ackrediterade mot den mer generella standarden ISO/IEC 17020.
– Men målet på sikt är att alla brottsplatsundersökningar, inte bara brandundersökningar, ska vara ackrediterade genom ISO/IEC 17020. Ett stort harmoniseringsarbete pågår inom polisen. För rättssäkerheten är det viktigt att hitta en gemensam nivå för allt kriminaltekniskt arbete, säger Christina Bertler Edlund, verksamhetsexpert och kvalitetsledare på NFC.
Internationell standard
Men även på internationell nivå pågår ett arbete för att förbättra möjligheterna till samarbete kring brottsbekämpning. För ett par år sedan inleddes arbetet med att ta fram en internationell standard för hela den forensiska processen. I standardiseringsarbetet deltar kriminaltekniska experter från en rad olika länder, däribland Sverige.
– Med standarden ska man inte behöva ifrågasätta kvaliteten på den information som kommer från andra länder, säger Lars Bonnevier på SIS Swedish Standards Institute, som är projektledare för den svenska spegelgruppen.
Standarden kommer att bestå av fyra delar, som var och en berör hela den forensiska processen:
· Föremålshantering (item handling)
· Analys (analysis)
· Tolkning (interpretation)
· Rapportering (reporting)
De två första delarna är i princip klara och målet är att hela standarden ska kunna fastställas 2020.
Christina Bertler Edlund, som är ordförande i den svenska spegelkommittén, ser den nya internationella standarden som ett bra komplement till de ackrediteringsstandarder som redan används i kvalitetsarbetet.
– En standard som ISO/IEC 17020 kan ibland vara svår att applicera i vår verksamhet. Då kan den nya internationella standarden bli en bra brygga och ett stöddokument som säkrar att vi uppfyller den internationella nivån, förklarar hon.