Allt fler svenska företag har tagit steget att börja använda AI, men hur långt har vi egentligen kommit? Enligt Fellowminds nya AI-rapport har 76 procent av de svenska företagen börjat använda AI, vilket är något högre än genomsnittet i Europa. Men det betyder inte att vi ligger i framkant.
Ny rapport: Svenska företag famlar efter AI-strategi
DIGITALISERING AI-användningen ökar i Sverige, men många företag saknar en tydlig strategi och mätbara mål. Det gör att flera svenska organisationer tvekar inför stora investeringar, menar Arvid Josefsson, AI-strateg på Fellowmind.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Sverige sticker ut genom att vara mer praktiska i vår AI-användning. Vi gör små, inkrementella förbättringar snarare än att satsa på stora, transformativa AI-initiativ, säger Arvid Josefsson.
Trots den höga andelen svenska företag som infört AI, visar rapporten att endast 54 procent av verksamheterna mäter effekterna av sina AI-satsningar.
– Det kan vara ett problem. Det leder till att man går mer på känsla när man tar beslut än att man faktiskt vet vilken nytta AI bidrar med. Faktabaserade beslut är alltid bättre än att gå på magkänsla, säger Arvid Josefsson.
Annan nivå i Europa
En annan skillnad mot övriga Europa är att här finns fler dedikerade AI-ansvariga, medan AI-frågor i andra länder oftare ligger hos IT-chefen eller andra roller på ledningsnivå.
– Att ha AI-leads kan vara en fördel eftersom det innebär att någon driver frågan framåt praktiskt. Men det kan också innebära att AI blir en isolerad fråga som aldrig riktigt blir en del av den övergripande affärsstrategin, säger Josefsson.
Rapporten visar även att medan företag i andra europeiska länder använder AI för kundinteraktioner och innehållsgenerering, har svenska företag gjort andra val.
– Vi ser en stark AI-användning inom RPA (robotiserad processautomation), maskininlärning och BI. Det är områden där AI redan har visat sig kunna skapa värde, men vi ligger efter när det gäller att använda AI för att förbättra kundupplevelser, säger Josefsson.
Varför är det så?
– Det kan bero på att svenska företag traditionellt fokuserar mer på effektivisering och produktivitetsvinster än på kundupplevelse och innovation. AI har i Sverige främst implementerats för att optimera interna processer snarare än att driva innovation och nya användningsområden.
GDPR för AI
I övriga Europa ses bristande datasäkerhet som det största hindret, men i Sverige är det osäkerhet kring lagstiftning och etiska frågor en betydligt större bromskloss.
– AI Act från EU kommer bli bli som GDPR, men för AI, och det kommer att påverka hur vi kan använda AI, men det behöver inte vara något negativt. Det kan hjälpa oss att använda AI på ett mer genomtänkt och hållbart sätt, säger Josefsson.
Hur påverkar det AI-användningen redan nu?
– När företag inte vet vad som är tillåtet eller vilka regler som gäller, blir det svårt att fatta beslut om AI-investeringar. Många är rädda att göra fel, och det kan leda till att man skjuter upp större AI-satsningar. Det finns en risk att vi halkar efter jämfört med USA och Kina om vi blir för försiktiga.
Att förutse AI:s utveckling är svårt, för att inte säga omöjligt med dagens utvecklingstakt. Men Arvid Josefsson tror att vi kommer att se en ökad mognad och ett skifte bort från hype till verklig affärsnytta.
– AI kommer att bli en naturlig del av fler affärsprocesser. Vi ser redan nu en trend mot mer autonoma agentiska AI-system, som kan arbeta i bakgrunden och ta över repetitiva uppgifter. Det kommer att driva utvecklingen framåt, säger han.