Inga produkter i varukorgen.
Rättshaveristen – ett växande problem för arbetsmiljön
LEDARSKAP Rättshaveristiskt beteende är ett växande problem i både offentlig och privat sektor. Det tar både tid och resurser, samtidigt som det riskerar att bli ett omfattande arbetsmiljöproblem om beteendet eskalerar. Det menar psykoterapeuten Jakob Carlander som skrivit ett flertal böcker om problematiken.
– Det handlar i grunden om en form av psykisk ohälsa som finns överallt där det finns människor – i bostadsrättsföreningar, arvstvister och grannkonflikter. Men inom offentlig sektor förlängs och förvärras beteendet av offentlighetsprincipen och myndigheternas serviceskyldighet, säger Jakob Carlander.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Typiska kännetecken är långa mejl med detaljerade frågor, ett juridiskt färgat språk – ofta utan korrekt juridisk grund – och krav som går långt utöver vad verksamheten kan tillmötesgå. Rättshaverister använder ofta sina demokratiskt lagstadgade rättigheter, men gör det på ett oproportionerligt sätt för att hämnas beslut de upplever som orättvisa.
– De agerar på demokratins spelplan, men syftet är inte dialog utan att ge igen. Det skiljer rättshaveristiskt beteende från kriminella handlingar, säger Jakob Carlander.
Att handskas med rättshaverister kan innebära långtgående konsekvenser på arbetsmiljön. Hot om anmälningar, förtalskampanjer och kränkande kommentarer är vanligt – och i vissa fall övergår det rättshaveristiska beteendet till rent kriminellt – förföljelse, förekommer olaga hot eller uppmaningar till självmord. Allt fler beslut från både förvaltningsrätt och JO belyser arbetsmiljöaspekten av problemet: personal har rätt till en trygg arbetsmiljö, precis som enskilda har rätt till insyn.
En vanlig missuppfattning hos offentligt anställda är att problemen går att lösa genom att anstränga sig mer – svara utförligare eller lämna ut mer information. Det är ofta kontraproduktivt, menar Jakob Carlander.
– Överdrivna försök att tillmötesgå triggar beteendet snarare än dämpar det. Man ska göra det man är skyldig till – men inte mer. Det handlar om att stå fast vid sitt uppdrag och inte låta sig styras av missnöje.
Besläktat med psykopati och stalking
Bakom beteendet ligger ofta en bristande mentaliseringsförmåga och drag av narcissism, paranoida tankemönster eller kontrollbehov. Rättshaveristen vill ha makt över en sakfråga – och beteendet är nära besläktat med psykopati, stalking och konspirationsteoretiker. I vissa fall kan det eskalera till brottsliga handlingar, vilket gör att frågan bör vägas in i verksamhetens riskanalys.
Digitaliseringen har dessutom gjort problemet mer komplext. Med hjälp av AI-verktyg kan rättshaverister formulera juridiskt avancerade texter som låter korrekta men är missvisande, vilket gör dem svårare att bemöta, menar Jakob Carlander.
Trots att bara omkring en procent av alla kontakter med offentlig sektor uppvisar rättshaveristiskt beteende, kan det påverka hela yrkesrollen. Många socialsekreterare, lärare, sjuksköterskor och registratorer börjar ifrågasätta sitt yrkesval.
– Det finns en romantiserad bild av rättshaveristen som ”En man som heter Ove” som sätter makten på plats. Men det finns inget hjältemod i det här beteendet – det drabbar framför allt unga yrkesverksamma som vill göra ett gott jobb.
För att minska risken att personalen lämnar sina yrken krävs både ökad kunskap och bättre samarbete inom organisationerna. Juridisk kompetens, säkerhetskompetens och ledning behöver arbeta tillsammans. I dag lämnas den enskilde ofta ensam när problemen uppstår – en situation som måste förändras om arbetsmiljön ska kunna säkras.
– Rättshaveristiskt beteende är en arbetsmiljöfråga, och arbetsmiljöarbete är ett kollektivt ansvar. Ingen ska behöva uppfinna sin egen arbetsmiljö.
