Särskilt stöd sätts in för sent – försämrar hela skolgången

Om en elev riskerar att inte uppfylla de kriterier för kunskaper som framgår av kursplanerna, ska hon eller han ges stöd. Stödet kan ges i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om det inte är tillräckligt, ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, som innebär mer omfattande insatser. Det är ny statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2022/23 som visar på att kvaliteten på processerna behöver stärkas.

– För att kunna upptäcka elever i behov av stöd, utreda vilket stöd eleven behöver och genomföra de nödvändiga stödinsatserna behöver skolan både ha rutiner för hur olika kompetenser ska samverka och tillräckligt med till exempel specialpedagogisk kompetens. På många håll finns brister i någon eller flera av dessa delar, säger Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket.

Riskerar att bli utan gymnasiebehörighet

Om stöd sätts in tidigt i elevens skolgång finns möjligheten att det kan räcka med mindre insatser som inte är lika ingripande för eleven, förklarar Ulrica Dahlén.

– Om stödet sätts in sent kan eleven i värsta fall ha upplevt skolmisslyckanden i flera år och halkat efter alltmer i kunskapsutvecklingen. Då krävs mer omfattande insatser, som kan påverka elevens kamrat- och vuxenrelationer mer. Och även med mer omfattande insatser är risken i det läget större att eleven inte lyckas på behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Rapporten visar att det saknas en systematik kring insatserna vilket i sin tur leder till bristande likvärdighet kring särskilt stöd.

– Dessa resultat, precis som andra kartläggningar, visar att kvaliteten är alltför ojämn, både vad gäller tillgång till kompetens och personal, och beträffande det systematiska arbete som krävs för att utveckla och vidmakthålla en undervisning och utbildning av hög kvalitet för alla elever, säger Ulrica Dahlén.

Nytt material ska underlätta

Skolverket ser också i uppföljningar att många tycker att just arbetet med utredning och kartläggning är svårt. Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten har man därför tagit fram ett stödmaterial som syftar till att ge ett konkret och tillgängligt stöd i arbetet med att utreda om en elev eventuellt är i behov av särskilt stöd för sitt lärande.

– Vår förhoppning är att det materialet ska utgöra ett stöd i arbetet och bidra till att höja kvaliteten.

Rapporten visar att särskilt stöd är vanligare för flickor än för pojkar, varför skiljer det sig åt?

– Vi har sett under många år att pojkar lyckas sämre än flickor i svensk skola. Det syns både i andelen elever som har åtgärdsprogram och i betygsresultaten. Det kan finnas flera skäl till detta. Det handlar både om vad som sker i skolan, som hur undervisningen utformas, och om faktorer i omvärlden, till exempel om förväntningar på flickor respektive pojkar.