Satsning på bristyrken gav svag utväxling

Utbildning Regeringens satsningar på att bygga ut högskoleutbildningar inom vissa bristyrken har inte gett önskat resultat, konstaterar Riksrevisionen. Problemet har varit brist på sökande snarare än på antalet utbildningsplatser. Sveriges Ingenjörer är inte förvånade över den svaga utväxlingen.

Satsning på bristyrken gav svag utväxling
Problemet är bristen på sökande till vissa utbildningar. Foto: Stock Adobe.

Det råder stor brist på flera samhällsviktiga yrkesgrupper. För att motverka bristen har regeringen gett universitet och högskolor i uppdrag att utöka antalet platser på vissa utbildningar till vårdpersonal, lärare, förskollärare och ingenjörer.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det är ett avsteg från den reguljära styrningen av lärosätena, som i vanliga fall själva bestämmer vilka utbildningar de ska ge och till hur många studenter.

Ingen ökning

Men nu visar Riksrevisionens granskning att regeringens satsning inte har bidragit till någon avsevärd ökning av högskoleutbildade inom de utpekade yrkena. De uppsatta målen har inte nåtts ens till hälften. I några fall hade de aktuella utbildningarna till och med färre antal nya studenter 2019 än innan lärosätena fick uppdraget.

En förklaring är att satsningen haft små möjligheter att komma till rätta med de grundläggande problemen.

– Till exempel har flera av utbildningarna redan från början lockat få studenter och det har varit brist på disputerade lärare och praktikplatser. Då hjälper det inte att enbart skapa fler utbildningsplatser, säger Keili Saluveer, projektledare för granskningen i en kommentar.

Saknas sökande

Riksrevisionens bedömning är att en utbyggnad kan vara relevant och effektiv om det finns många behöriga sökande som inte kommer in på utbildningen. Om det däremot saknas tillräckligt med behöriga sökande bör insatserna snarare inriktas mot att höja genomströmningen och därmed antalet examinerade.

Hälften tar examen

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer har länge påtalat det ohållbara i att bygga ut högskoleutbildningar när så få studenter tar examen. Ingenjörsutbildningarna hör till de program med flest avhopp – bara ungefär hälften av eleverna tar examen.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

– Jag är inte ett dugg förvånad över vad Riksrevisionen kommit fram till. Men jag är angelägen om att det leder till bättre utbildningspolitiska prioriteringar, kommenterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Brister inom matematik

Ingenjörsprogrammen är i dag näst störst efter lärarutbildningarna på universitet och högskolor. En anledning till att många studenter inte fullföljer ingenjörsutbildningen är att de saknar tillräckliga kunskaper i framförallt matematik. En kommande rapport från Sveriges Ingenjörer visar att matematik är det ämne som har lägst genomsnittsbetyg i grundskolans årskurser 6 och 9.

Fokus på kvalitet

Om flera ska våga välja ingenjörsbanan och ha en bra chans att klara av utbildningen måste fokus ligga på studenternas förkunskaper och den högre utbildningens kvalitet, menar Ulrika Lindstrand.

– De satsningar som behöver göras i högskolan är inte på fler platser. Resurserna bör istället läggas på att höja anslagen per student, säger hon.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.