Inga produkter i varukorgen.
SKR: Nya nämnder kan försvåra arbetet mot ungdomsbrottslighet
Offentlig sektor
En regeringsutredning har i veckan presenterat förslag om så kallade ungdomskriminalitetsnämnder, men flera röster är skeptiska till hur utfallet kan bli. Däribland Sveriges kommuner och Regioner, SKR.
Foto: Stockadobe
Politiken har i många år försökt hitta ett botemedel mot den växande organiserade ungdomsbrottsligheten. Det senaste i raden är ungdomskriminalitetsnämnder. Men SKR befarar att en sådan satsning skulle leda till att socialtjänstens roll i att förebygga brott bland barn undermineras.
– Att allt yngre barn söker sig till och dras in i organiserad brottslighet är en förfärande utveckling som måste bekämpas av hela samhället. Och det finns viss anledning till självkritik hos socialtjänsten och andra aktörer. Med det sagt riskerar införandet av statliga ungdomskriminalitetsnämnder, efter dansk förlaga, att underminera socialtjänstens viktiga roll och arbete, säger Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen på SKR.
Förslaget som har presenterats går ut på att en nyinrättad statlig myndighet (Myndigheten mot ungdomskriminalitet, MUK) tar över beslutsfattanderätten från kommunernas socialnämnder, i frågor som rör insatser till barn som begår eller riskerar att begå allvarliga brott.
– Att fatta beslut är varken det svåra eller det avgörande i sammanhanget. Fokus borde istället vara på att stärka socialtjänstens förutsättningar att göra evidensbaserade insatser som vi vet motverkar normbrytande beteenden. Det vore olyckligt om barn och vårdnadshavare inte vågade vända sig till socialtjänsten, för att de uppfattar den som en del av de rättsvårdande myndigheterna. Ungdomskriminalitetsnämnderna består delvis av domare och polis, så den risken är uppenbar, säger Åsa Furén-Thulin.
