Inga produkter i varukorgen.
SKR:s vårdrapport får kritik – ”blundar för systemfel i kvalitetsarbetet”
Vården I en ny rapport vill Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avfärda myter om sjukvården. Men bakom ambitionen att nyansera debatten döljer sig viktiga blinda fläckar, menar ordförande i Svenska Distriktsläkarförbundet Ylva Sandström. Hon efterlyser en ärligare diskussion om byråkrati, kompetensbrist och vilka uppdrag vården egentligen ska ha.
De försvunna kläderna kostade sjukhuset tre miljoner kronor årligen. Foto: Stockadobe
Rapport ”Myter och fakta om vården” lyfter frågor om vårdens effektivitet och resursanvändning. Skriften är ett svar på osakliga påståenden från debattörer, partier och fackförbund, enligt Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
SKR ifrågasätter bland annat hur produktiviteten i vården mäts i jämförelse med näringslivet. I offentlig sektor handlar måtten ofta om antal vårdtillfällen i relation till resursåtgång – men utan att väga in vårdens kvalitet. Det ger en felaktig bild av att vården blivit mindre effektiv, trots reformer som egenvård och öppenvård, som kan höja livskvalitet och sänka kostnader.
”Den politiska strävan efter en förflyttning från sjukhusvård till öppenvård och ett större inslag av egenvård, en förflyttning som sänker kostnaderna och ger patienterna högre livskvalitet, ger alltså utslag i mätningarna som visar att produktiviteten i hälso- och sjukvården minskar, trots att det rimligtvis förhåller sig precis tvärtom”, skriver SKR i rapporten.
Men Ylva Sandström menar att rapporten förenklar bilden. I ett debattinlägg i Altinget pekar hon på att SKR undviker att diskutera vårdens växande byråkrati – där många sjuksköterskor arbetar administrativt – och att frågan om vårdens uppdrag lämnas oadresserad.
”När det gäller behovet av personal är det inte främst demografin som avgör, utan vad vi anser ska ingå i vårdens uppdrag. Härom finns dock inga resonemang”, skriver hon.
Hon är också kritisk till att SKR inte tar ansvar för bristen på specialistläkare. Enligt henne prioriterar många regioner inte vidareutbildning av befintliga läkare – trots att det är avgörande för att klara framtidens vårdbehov.
