Inga produkter i varukorgen.
Från värdeord till verklighet – så mäter Region Örebro sin framgångskultur
Kvalitetsarbete
Genom att kombinera kvalitetskultur och värdeord i ett gemensamt analysverktyg får regionen konkret underlag för att förstå vilka beteenden som stärker och stjälper utvecklingen mot en framgångskultur.
– Det är ingen magisk lösning men ger en nulägesbild, säger Michael Sjöberg, strateg inom ledning och styrning på Region Örebro.
Foto: Michael Sjöberg
För tre år sedan inledde Region Örebro län ett arbete med att hitta metoder för att mäta organisationskulturen. Tillsammans med SIQ utvecklade Michael Sjöberg och hans kollegor en modell som kopplar samman värdegrundsarbetet med kvalitetskulturen. Syftet var att enklare identifiera vilka värderingsområden och beteenden som behöver utvecklas för att stärka organisationskulturen i regionen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi skapade en mätbarhet för beteenden kopplade till vår värdegrund, berättar Michael Sjöberg.
Han visar ett exempel från en av regionens enkäter där medarbetare får bedöma hur ofta ett visst beteende förekommer i deras verksamhet och i vilken grad de föredrar det. En fråga ställer exempelvis ”Ledare frågar efter effektivitet i beslutssituationer” mot ”Ledare frågar efter kundkonsekvenser i beslutssituationer”. Det senare betraktas som ett stödjande beteende för organisationskulturen, medan det förra kan uppfattas som hindrande. Målet är att skapa insikt om vilka beteenden som bidrar till kulturutveckling – och vilka som kan behöva förändras.
– Det handlar inte om att klassificera beteenden som ”bra” eller ”dåliga”, utan om att urskilja vilka som hjälper oss att nå vår önskade organisationskultur – och vilka som inte gör det.
Efter åtta mätningar under en treårsperiod har Sjöberg identifierat gemensamma mönster i de verksamheter som deltagit. Ett av resultaten visar att balansen mellan effektivitet och kundkonsekvenser i beslutsfattande behöver få större uppmärksamhet.
– Det är en viktig fråga. Under de senaste åren har fokus, helt naturligt, legat på kostnadseffektivitet i många kommuner och regioner. Samtidigt är det svårt att förändra samtalet om inte den ekonomiska situationen förbättras. Vår strävan efter önskade beteenden påverkas i hög grad av yttre omständigheter.
Ett annat resultat är en tendens till ett inifrån-ut-perspektiv när det gäller att förstå kunders krav, behov och förväntningar. Det innebär att man främst utgår från organisationens interna resurser och processer. Ett sådant perspektiv kan vara relevant i många sammanhang, men det behöver balanseras med ett utifrån-in-perspektiv – där fokus ligger på att skapa värde tillsammans med dem vi är till för, i syfte att bättre förstå kundernas behov.
Ofta visar mätningarna att medarbetare värderar vissa beteenden högre än vad de upplever att dessa faktiskt förekommer. Det tolkar Michael Sjöberg som en tydlig indikation på förändringsvilja.
– Mätningarna är i sig bara en kartläggning. Det viktiga arbetet börjar med att förstå varför vissa beteenden uppstår och vilken funktion de fyller, betonar han.
Enligt honom har mätningarna gjort det lättare att strukturera och följa upp arbetet med värdegrund och kvalitet.
– Vi har fått ett tydligare verktyg för att diskutera dessa frågor. Det fungerar som en ledstång för medarbetarnas upplevelser i stället för att tala om kultur i svepande termer, avslutar Michael Sjöberg.
