– När man är i kris kan man verkligen se vad det är för ledarskap som fungerar. Det är inte utifrån någon teori eller forskning, utan det här är praktiskt, säger Pär Lager.
Det kan kriser lära oss om effektivt ledarskap
Ledarskap Kriser blottar ledarskapets brister och styrkor. Det menar Pär Lager, rådgivare och strateg vid Försvarshögskolan. Han har studerat ett flertal olika ukrainska ledare under kriget – och delar med sig av sina tankar och erfarenheter om hur effektivt ledarskap ser ut och hur det höjer kvaliteten i verksamheter.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Han ansvarar för lärande från Ukraina på Försvarshögskolan. I sin yrkesroll har han intervjuat, studerat och samarbetat med ett flertal olika ukrainska ledare inom både näringsliv och offentlig sektor.
Många begrepp och metoder som anses självklara inom kvalitetsforskningen har blivit bekräftade rent praktiskt av Ukrainas erfarenheter. Iallafall om man frågar Pär Lager.
Ett agilt förhållningssätt, tillitsbaserad styrning och kompetensbaserad rekrytering är alla kännetecken på ett bra ledarskap och välfungerande organisationer – både i kris och i normalfallet.
Är kraven alltid samma på bra ledarskap i kristider jämfört med det normala?
– Ledarskapet är extra viktigt under krig, men det är nästan precis lika viktigt i vardagen för chefer och ledare i Sverige. Många upplever en stor press, osäkerhet och otydlighet med stora utmaningar att ta tag i så det finns definitivt saker att ta med sig från krisledarskap.
– Sedan så finns det ju ännu mer man kan lära sig av för att förbereda inför att Sverige skulle hamna i en långvarig och allvarlig kris eller i värsta fall ett krig.
Egenskaper som bra krisledare i Ukraina har visat sig ha är enligt Pär Lager flexibilitet, uthållighet och handlingskraft – även i situationer med begränsad information.
– Man måste kunna hantera komplexa situationer där det råder stor osäkerhet. Det är många chefer idag som inte kan fatta beslut utan mycket underlag och information framför sig. Många av ledarna i Ukraina jobbade sig in i det. Först blev de indragna i en kris och behövda lösa de problemen som fanns rakt framför näsan på dem, sen när man började inse att kriget inte skulle gå över på 90 dagar så fick man fatta mer långsiktiga beslut.
Ett intressant beslut var att ta hjälp av extra intellektuell kraft i organisationen, framför allt i ledar- och framtidssektorn.
– Ett ganska ungt ledarskap med ett internationellt perspektiv. Eftersom väldigt mycket av innovationen i kris och krig är teknisk var det många äldre ledare som inte förstod tekniken. Istället började man se bortom de formella titlarna och hierarkierna och tog in kompetensbaserat.
Det är något svenska organisationer och företag kan ta med sig i sin rekrytering, menar Pär Lager.
– Man måste se på kunskap och kompetens på olika sätt.
Effektiviteten av att styra med tillit är också extremt tydlig i Ukraina, menar Försvarshögskolans strateg.
– Det förband som agerar tillitsbaserat växer jättesnabbt för att alla vill vara där. Dessutom så vinner förbanden med tillitsbaserad styrning fler slag i mycket större utsträckning.
Lärdomarna spelar också en viktig roll i förberedelsen inför framtiden.
– I kris blir alla chefer och ledare innovatoriska. De som inte kan steppa upp de klarar sig inte. Du måste våga möta det osäkra och komplexa med kreativitet, öppenhet och inkludering, säger Pär Lager.