Datadrivet arbete i skolan – Nyckeln till bättre utbildningskvalitet

Datadrivet arbete innebär att systematisk samla in information om skolans verksamhet för att skapa en tydlig bild av styrkor och svagheter. Viktiga mätpunkter är meritvärden, elevers och lärares nöjdhet genom Skolenkäten, närvaro och relationen mellan resultat på nationella prov och slutbetyg.

– I grund och botten handlar det om att försöka förstå sin verksamhet lite bättre. Eller som vi brukar säga – varför det blir som det blir när vi gör som vi gör, säger Robert Hegestedt.

Data som kan förbättra undervisningskvaliteten finns till stor del redan hos skolorna – men det uppstår problem när datan ska jämföras och analyseras. 

– Datan finns men den är svår att sammanställa på det sättet som man skulle behöva. 

Robert Hegestedt har arbetat som högstadielärare i över 20 år. Nu forskar han om skolans metoder för datadrivet arbete. I sina studier har han besökt olika skolor för att analysera deras sätt att mäta och följa upp olika kvalitetsindikatorer. Ett genomgående problem är det är svårt att sammanställa informationen på ett enhetligt sätt som gör det möjligt att arbeta utifrån datan, jämföra resultat och se mönster.

– Flera skolor jag studerat har jobbat med Google-miljön, alltså Classroom, Drive och så vidare. Men det var väldigt svårt att få ut och sammanställa information därifrån. Och sen så ska man jämföra det med data från ett informationssystem. Det var svårt att se om det var samma elever eller inte. Helt enkelt att de hade namngett på olika sätt. Så det krävs väldigt mycket manuellt arbete manuellt arbete, säger Robert Hegestedt och fortsätter:

– Ett annat problem är att frågeställningarna ofta var för breda eller för smala för den typen av svar man vill ha. Men det går enkelt att öva upp att bli bättre på att ställa frågor, viktigast är att ha en dialog och god förståelse för vilken typ av data man vill ha och hur man får fram den. 

Generellt för alla skolor var att arbetet med att samla in och analysera olika mätpunkter för undervisningskvaliteten ofta skedde i projektformat, vilket gjorde det svårt att dra generella slutsatser utifrån resultaten. Men att samla in data är bara första steget för att förbättra utbildningskvaliteten. Man måste också omsätta insikterna i konkret förändringsarbete, menar Robert Hegestedt.

Han lyfter exempel på skolor som analyserat närvarostatistik kunnat identifiera orsaker till elevers frånvaro och vidta åtgärder. I andra fall har data om formativ bedömning lett till förändrade rutiner för återkoppling, vilket resulterat i att eleverna bättre kunde tillgodogöra sig lärarens feedback.

– Tidpunkten för återkopplingen var avgörande. När elever fick feedback snabbare kunde de relatera det till sitt arbete och förbättra sig.

För att datadrivet arbete ska få genomslag krävs ett starkt ledarskap. Skolledningen spelar en avgörande roll i att skapa en kultur som värnar om systematisk datainsamling och analys och det är viktigt med tydliga mål med datainsamlingen. Ett vanligt problem är att data samlas in för att skapa rapporter snarare än för att leda till verkliga förbättringar. För att komma åt detta krävs en förändring i skolans kultur och arbetsprocesser, så att datan används som ett verktyg för utveckling och inte bara för redovisning.

– Många är vana vid att skapa rapporter utan att reflektera över hur resultaten faktiskt kan användas för att förbättra undervisningen, säger Robert Hegestedt.

Datadrivet arbete har potential att revolutionera hur skolor arbetar med kvalitetsutveckling, men för att lyckas krävs bättre datasystem, kulturella och organisatoriska förändringar. Genom att fokusera på rätt mätpunkter, arbeta systematiskt och omsätta data i praktisk handling kan utbildningskvaliteten höjas – till gagn för både elever och lärare.