Inga produkter i varukorgen.
Kultur – ett allt viktigare kvalitetskriterium i beredskapen
Kvalitet Krig, AI och desinformation kräver en omformulering av kvalitet i offentlig styrning. På ett seminarium arrangerat av Stockholms Handelskammare, IVA och Konstakademien diskuterades kulturens roll i totalförsvaret – inte som ett komplement, utan som en bärande resurs för samhällsresiliens och demokratisk motståndskraft.
Foto: Ines Linder
– Tidigare har konst och beredskap betraktats som varandra motpoler, men det börjar förändras nu. Nu ser vi konst som en naturlig del i uppbyggandet av resiliens, säger Stockholms handelskammarens vd Daniela Waldfogel.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Journalistiken har under senare år blivit mer bildfokuserad, utan att vi lärt oss verktyg för att analysera vad som är sant och falsk i bilder. I takt med ökad användning av AI blir analys och diskussion om konst viktigare för att skapa motstånd mot desinformation och antidemokratiska krafter, menar Sylvia Schwaag Serger, professor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och vd för Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin.
Hon beskriver föreställningsförmåga som en avgörande del av ett samhälles anpassningsförmåga. Frågan är om dagens styrsystem och kvalitetsmått klarar av att fånga det vi faktiskt behöver: fantasi, mening, tolkning och osäkerhetskompetens.
– Förmågan att ställa frågor är själva essencen i att vara människa, när vi slutar ha en föreställningsförmåga slutar vi också ha egen agens, säger hon.
Ett konkret exempel på kulturens roll i bearbetning av kollektiva trauma visar konstnären Jonas Dahlberg. Efter Utöya-massakern vann han en konsttävling för att hedra offren. Hans förslag innefattade en arkitektonisk lösning där en del av landskapet bokstavligen delar sig, ett symboliskt sår, som en plats för reflektion över hur naturen kan bidra till läkning samtidigt som minnen bevaras. I regeringskvarteren i Oslo, där Anders Behring Breivik tidigare samma dag genomförde ett bombattentat, föreslog han ett stengolv med namnen på alla folkbokförda i Norge det året. De som dödades skulle markeras särskilt. Verket syftar till att hålla samtalet om massakern levande även i framtiden.
Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, betonar vikten av att kultur och fria medier prioriteras i arbetet med att stärka samhällets resiliens.
– Jag tror att många inom militären förstår värdet av att försvara det fria uttrycket. De har ofta reflekterat över att de kan dö i tjänst – och vad som är värt att dö för.
Det ställer också särskilda krav på ledarskapet, menar Åsa Wikforss, professor i filosofi och ledamot i Svenska Akademien.
– Det handlar om ansvar för att bibehålla konstens språk, att ställa komplexa frågor och ge komplexa svar, säger hon.
