Experterna: Så ser kvalitetsarbete ut år 2035

SQMA, Swedish Quality Management Academy, publicerade förra året en rapport om framtidens utmaningar för kvalitetsbranschen. Att säkra kompetensförsörjningen, integrera AI i verksamheten och att hantera ett växande behov från kunder tas upp som centrala utmaningar för framtidens kvalitetsarbete.

– I den privata sektorn handlar det mycket om att anpassa sig till snabbare produkt- och tjänstecykler när man efterfrågar produkter i en snabbare takt. I den offentliga sektorn finns det en mycket bredare flora av kunder och intressenter som man ska uppfylla behoven för. Det blir en utmaning att fylla behoven i alla led, säger Anders Fundin, forskningsledare på SIQ.

Idag råder ett stort fokus på att uppfylla certifieringar och standarder, vilket kan vara bra för att skapa en bas på kort sikt, men istället kommer framtidens ledare och kvalitetsverksamma behöva fokusera mera på att arbeta långsiktigt för att skapa en hållbar kvalitetskultur som främjar lärande och utveckling, enligt Anders Fundin.

Det hör samman med att affärslandskapet blivit betydligt mer komplext.

– Oavsett vilken verksamhet man jobbar inom så påverkas man av alla större samhällsförändringar, säger Anders Fundin.

Men har inte kvalitetsarbetet alltid påverkats av samhällsförändringar? Vad är det som gör behovet av en hållbar kvalitetskultur extra starkt just nu?

– Jag skulle nog säga att det är många fler stora faktorer som samverkar som gör kvalitetsarbetet med komplext och det krävs organisationer som arbetar mycket med att skapa och organisera en kvalitetskultur för att klara svängningarna.

Kommer förändringarna omdefiniera vad kvalitetsarbete är för något?

– Jag tänker att man behöver ha ett större helhetstänk på kvalitetsarbetet och flera olika avdelningar måste samarbeta och perspektiv vävas samman. Sedan måste man arbeta både systematiskt och långsiktigt i kvalitetsarbetet.

Sammantaget kommer kvalitetsarbetet om tio år inte bara handla om att följa standarder och certifieringar – utan även att handla om att skapa mening och motståndskraft i en komplex värld. Det kommer krävas av organisationer att integrera kvalitet i hela sitt DNA, där kultur, ledarskap och strategi hänger ihop, enligt Anders Fundin.

– Jag ser det som en möjliggörare och alltmer viktigt för att hantera samhällets kriser.

Åsa Rönnbäck, forskare och rådgivare på Förbättringsakademin, anser att framtidens kvalitetsarbete behöver bli mer holistiskt – det krävs för att kunna utvecklas i en positiv riktning och hantera sam- och framtidens utmaningar.

– Idag tänker man på kvalitet på ett så kortsiktigt sätt. Fokus ligger på att uppfylla ISO-krav och standarder men man gör inte det egentliga jobbet att utveckla en kvalitetskultur, arbeta långsiktigt och systematiskt.

Enligt Åsa Rönnbäck är ledningsstrukturerna idag väldigt toppstyrda, vilket inte gynnar utvecklingen mot ett hållbart kvalitetsarbete som möter framtidens krav.

– Även om vi kan tycka i Sverige att vi är väldigt platta och decentraliserade så ser det faktiskt inte ut så när du går till en svensk typisk organisation eller företag idag. Många organisationer har fortfarande ett föräldra–barn-perspektiv på relationen mellan chefer och medarbetare.

I framtiden kan vi få se mer demokratiska ledningsstrukturer, till följd av närmare samarbete mellan HR och kvalitetsavdelningen, menar Åsa Rönnbäck.

En pionjär när det kommer till alternativa ledarskapsmodellen är hollänska Buurtzorg, en privat sjukvårdsaktör som är helt chefslös. Kärnan i Buurtzorgs modell är små, självstyrande team om 10-12 sjuksköterskor som ansvarar för planering, samordning och vårdarbete. Det finns ingen traditionell chef, enbart coacher utan beslutsmakt.

– Att förändra den grundläggande ledningslogiken kan förändra mycket. Vi kanske ska ta bort chefer. Vi kanske helst ska vara självstyrande individer och team. Det är ju det hela tiden som managementforskningen trycker på och vill få chefer och medarbetare att få upp ögonen för i ledningsfunktioner, säger Åsa Rönnbäck.

Förutom att en förändrad ledningsstruktur kan hjälpa kvalitetsarbetets utveckling att bli mer rustad inför framtidens utmaningar, kan det också lösa problem med arbetsmiljö och motivation, enligt Åsa Rönnbäck.

– I stället för att man går till jobbet och blir demotiverad på grund av organisation, ledning och styrning, skulle vi kunna ställa om det och skapa högre grad av självstyrande individer och team. Man fattar beslut i teamen, man får lösa konflikter i teamen, man sätter lön på varandra i teamen. Det är total transparens och självstyre. Det är det som man ser att det skulle åstadkomma högre motivation och bättre resultat i verksamheten, säger Åsa Rönnbäck.