Patienter med förmaksflimmer stabiliseras ofta med läkemedel som håller ner hjärtfrekvensen och skyddar mot stroke redan på akutmottagningen.
Snabbspår förbättrar vården för flimmerpatienter
Kvalitetsvård Tack vare ett snabbspår behöver färre patienter med förmaksflimmer läggas in på Helsingborgs lasarett. Snabbspåret ger ökad trygghet, snabbare omhändertagande och färre återbesök på akuten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
På Helsingborgs lasarett har man infört ett snabbspår för patienter med förmaksflimmer. Det gör att de patienter som mår bra kan åka hem efter behandlingen – de behöver därmed inte bli inlagda.
– I snabbspåret har vi utarbetat ett standardiserat arbetssätt som hjälper läkaren på akuten att ta hand om patienten på ett effektivt och säkert sätt, säger Fredrik Utter, kardiolog och enhetschef för läkarna inom hjärtsjukvården.
Påskyndade en elkonvertering
Tidigare var det vanligt att lägga in patienterna. Men det innebar att man ibland påskyndade en elkonvertering – något som inte alltid är nödvändigt enligt Fredrik Utter.
– Det har sin poäng att vänta med den första elkonverteringen. Många går spontant tillbaka till normal hjärtrytm om man avvaktar minst 24 timmar, säger han.
Patienterna blir mer trygga
Patienterna i snabbspåret kan däremot åka hem efter besöket på akuten. Med sig hem får de information om sin sjukdom och en tydlig plan för sin vård. Det första steget är att få träffa en sjuksköterska på hjärtmottagningen inom två veckor.
– Jag upplever att den tydliga planen gör patienterna trygga. Tidigare kunde vi se att patienterna ofta varit på akuten flera gånger innan de kom till oss, det är inte alls lika vanligt numera, säger Anette Asp, sjuksköterska på hjärtmottagningen.
Kan planera konverteringen
En elkonvertering innebär en hög belastning på hjärtavdelningen och kräver att man har både hjärtläkare, sjuksköterska och narkosläkare på plats. Idag har avdelningen planerad tid för elkonvertering två eftermiddagar i veckan. Det innebär fördelar för både patienter och verksamhet.
– I planerad verksamhet kan vi jobba smartare och effektivare. Vi åstadkommer bättre vård utan att det krävs en större insats, säger Fredrik Utter.