Analys: Strypt innovationskraft om bara drakar får ta plats

– Vi har från Sveriges sida drivit på väldigt intensivt, och bidragit till att övertyga sekretariatet att utveckla kravdelen med. I början var några länder negativa till det då många ansåg att det inte går att ställa alltför tydliga krav på frågor som rör innovation, säger Jolanta Wallström, projektledare på Sis, i en intervju med Kvalitetsmagasinet.

Ja, den svenska självbilden präglas av en bottenlös kärlek till nytänkande – och det är sällan brist på just idérikedom. Vårt lands innovationskraft är kanske det främsta skälet till att vi har gjort oss kända på världskartan, bortsett från vissa musik- och fotbollsexporter. Men börjar vi bli bekväma? Det tycker flera innovationsexperter. Däribland Björn Ekelund, forskningsdirektör på Ericsson.

– Succéhistorierna börjar bli lite gamla nu, om man kollar på Klarna och Spotify exempelvis. Vi har visserligen nya satsningar som exempelvis Northvolt, och även på Ericsson gör vi banbrytande innovation – men Sverige tappar ändå på flera fronter, säger han i en intervju med Kvalitetsmagasinet sommaren 2024.

Så varför klamrar vi oss fast vid gamla meriter?

I början av maj publicerade Vinnova den nya rapporten State of the Swedish Tech Ecosystem 2025. Mycket ser ljust ut, som att riskkapitalinvesteringarna i svenska startups uppgick till 2,4 miljarder euro under 2024, vilket placerar Sverige fortsatt i topp i Europa per capita.

När vi tittar närmare på statistiken växer dock en helt annan bild fram. Nästan hälften av riskkapitalet har landat hos endast sex svenska företag sedan 2020. Samtidigt har andelen av statlig finansiering som gått till större bolag, snarare än till startups och scale-up bolag, ökat de senaste fem åren. Dessutom sker cirka 60 procent av VC-finansieringen först i sena faser. 

– Jag hade gärna sett en större statlig satsning på att skala upp nya företag som har stor potential. De små och medelstora bolagen som det går bra för blir snabbt uppköpta av de amerikanska jättarna. Det hade ju varit bra om det fanns möjligheter till att skala upp i Europa istället, säger Tommy Ljunggren, senior rådgivare och techexpert.

Lisa Ericsson har grundat KTH:s innovationshubb och är idag vd för skolans holdingbolag KTH Holding AB.  Också hon ställer sig kritisk till utvecklingen.

– Vi är ett litet land som har varit väldigt duktiga på att bygga några enstaka bolag som reser väldigt mycket kapital. Men det här är ju några få outliers som vi pratar om – och skulle de av någon anledning försvinna så blir det väldigt sårbart.

När Vinnova-direktören Anne Lidgard fick ta del av kritiken uttryckte hon först att det ligger i sakens natur att stora bolag får större anslag. Sedan tillade hon att förutsättningarna kanske ändå inte är helt optimala.

–  Vi vill kolla mer på de svåra casen – men vi har inte de affärsänglar som behövs för att göra rätt bedömning i en tidig fas.

Det verkar alltså som att det är den statliga infrastrukturen kring startup-finansiering som brister. Vi behöver skapa en mylla där små deeptech-företag inte bara har möjlighet att göra pilotanläggningar utan också skala upp när piloterna visar sig vara framgångsrika. Det finns redan alltför många exempel på svenska nykomlingar som flyttar verksamheten till länder som erbjuder dem bättre möjligheter att växa.

Lovande startups behöver tydliga statliga insatser såväl initialt som under etableringsprocessen. De behöver en signal om att Sverige vågar satsa på nytt blod. Annars upphör de till slut att komma.