Standarder minskar demokratisk insyn

Ingrid Gustafsson har i sin avhandling bland annat intervjuat företrädare för certifieringsorganisationer, produkttillverkare, tillsynsmyndigheter och ackrediteringsorganisationer. Hon har också gått igenom offentliga utredningar och EU-förordningar för perioden 1972–2014.

– Under den här fyrtioårsperioden har en komplex styrregim vuxit fram genom olika privatiseringsreformer, från ett system med helt statlig kontroll till ett system där företagen själva kontrollerar sina produkter, säger Ingrid Gustafsson.

Suddig gräns mellan tyrande och styrd

Hon pekar på att företag följer uppsatta standarder, att certifieringsföretag kontrollerar att standarden följs, att de i sin tur kontrolleras via ett ackrediteringsorgan som följer en standard vilket kontrolleras genom europeiska och internationella organisationer.

– På så sätt skapas i styrregimen en ordning där både styrande och styrd följer standarder och där gränsen mellan styrande och styrd suddas ut, säger Ingrid Gustafsson.

Utanför medborgarnas kontroll

Även den offentliga sektorns organisationer påverkas av standarders utbredning. Många myndigheter använder standarder i sitt dagliga arbete.

– Man kan säga att standarder, när de används av myndigheter, klipper den demokratiska styrkedjan eftersom de skapas i privaträttsliga standardiseringsorganisationer. Det betyder att myndigheter använder regler som inte är skapade i riksdagen och som därmed står utanför medborgarnas kontroll, säger Ingrid Gustafsson.

Reglering inte möjlig

Samtidigt påpekar hon att en nationell reglering inte längre är möjlig.

– Även om den globala styrregimen går att ifrågasätta ur ett demokratiskt perspektiv, är alternativen svåra att formulera. Svenska myndigheter kan inte kontrollera produktionen av leksaker i Kina. Användandet av standarder och konsekvenserna av det för den offentliga sektorns demokratiska organisation är något som kommer med globaliseringen och den kan vi inte stoppa.