Stort missnöje med kvaliteten på välfärdstjänster

Syftet med SEBs Välfärdsindex, som ingår i Välfärdsbarometern, är att fånga attityderna kring vårt välfärdssystem och bygger på 1 000 telefonintervjuer i Sverige och 500 telefonintervjuer i vardera Danmark, Finland och Norge.

I Sverige har visserligen nöjdheten med välfärdstjänsterna ökat något de senaste fyra åren. Men fortfarande ligger Sverige klart lägst bland de nordiska länderna med ett samlat indexvärde på 52 jämfört med Danmark 61, Norge 60 och Finland 58. Inte inom något enskilt område ligger Sverige före övriga nordiska länder.

– Det är svårt att peka på någon enskild förklaring till missnöjet. Det kan bero på att vissa av våra välfärdstjänster har en lägre kvalitet och är mindre förmånliga, som till exempel vårt pensionssystem, men även att kraven och förväntningarna är höga, säger SEBs privatekonom Jens Magnusson.

Det område som föranleder det största missnöjet bland svenskarna är pensionerna med index 38 följt av Arbetsförmedlingens tjänster med index 39.

SEBs Välfärdsbarometer har även kartlagt när svenskarna vill och förväntar sig att kunna gå i pension. Var tredje svensk i arbetsför ålder vill gå i pension före 64 år, trots att det framöver inte kommer att vara möjligt att ta ut allmän pension förrän efter fyllda 64.

– Det finns ett tydligt glapp mellan hur länge vi vill arbeta och hur länge vi behöver arbeta framöver. Här krävs ett vägval för svenskarna framöver – antingen måste välfärdsambitionerna och pensionerna skruvas ned eller så måste vi arbeta längre och spara mer, förklarar Jens Magnusson.

Många svenskar är nöjda med kvaliteten på sjukvården (index 66) samt barnomsorgen och skolan (index 55). Samtidigt är det områden inom välfärden som allmänheten tycker är viktigast att förbättra.

Det välfärdsområde som får det högsta samlade betyget i Norden är tandvården. Sverige ligger här på en delad tredjeplats tillsammans med Norge med index 72.

SEB Välfärdsbarometer 2018 har även kartlagt attityder och utmaningar på välfärdsområdet för den växande grupp som har tillfälliga anställningar, så kallade gig-jobbare. Nästan en av fyra skulle föredra att vara frilansare om de kunde välja fritt.

Samtidigt är de offentliga välfärdssystemen dåligt anpassade till gig-jobbarnas behov. ”Gigarna” riskerar att få sämre ekonomisk ersättning vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet samt lägre pension, konstaterar Jens Magnusson:

– Det krävs större framförhållning och ansvarstagande av individen än vad som krävs vid traditionella anställningar. Kunskap, sparande och försäkringar är viktiga delar för att skapa trygghet på den nya arbetsmarknaden. Individen behöver kunna parera kortsiktiga svängningar i arbetsförmåga och inkomster samt ett långsiktigt sparande för att möjliggöra en stabil levnadsstandard efter yrkeslivets slut.

Så här nöjda är svenskarna med olika välfärdstjänster.

Tandvård 72 (+1)

Vårdkvalitet 66 (+1)

Vårdtillgänglighet 58 (-1)

Skola 55 (+-0)

Föräldraförsäkring 62 (+2)

Sjukförsäkring 47 (-1)

Pensioner 38 (+1)

Försörjningsstöd 48 (+2)

Äldreomsorg 41 (+2)

Arbetslöshetsersättning 42 (+-0)

Arbetsförmedling 39 (+2)

Välfärdsindex totalt 52 (+1)

Siffran anger index för 2018 som kan variera mellan 0 och 100 och siffran inom parentes förändring sedan 2017.