Rapporten tar även upp det gränslösa arbetslivet. Å ena sidan hjälper it till att göra arbetslivet mer flexibelt i både tid och rum. Å andra sidan lägger det ett större ansvar på den enskilda individen.
– För många skapar det en osäkerhet om hur de kan uppfylla kraven. Resultatet blir att många arbetar för mycket och får för lite vila, säger Jan Gulliksen.
Förlorad effektivitet i arbetet på grund av brister i digital arbetsmiljö uppskattas i rapporten till mångmiljardbelopp per år. Därtill kommer kostnader för belastningsskador, sjukskrivningar och sjuknärvaro.
De drabbade yrkesgrupperna som berörs är många – sjukvårdspersonal, piloter och handläggare på myndigheter är några exempel. Trots att det finns mycket baskunskaper inom digital arbetsmiljö saknas fortfarande praktisk tillämpning av dem, menar forskarna.
– Arbetsgivarna som rår över arbetsmiljön saknar instrument att agera. I många organisationer råder ovisshet. Vem ansvarar för den digitala arbetsmiljön? säger Bengt Sandblad, professor vid Uppsala universitet och den andra forskaren bakom rapporten.
Förslag till åtgärder
- Både beställare och leverantörer måste se till att it-system som köps in leder till en god digital arbetsmiljö.
- Det behövs mer forskning och fler experter inom området digital arbetsmiljö.
- Arbetsmiljöverket behöver tydligare följa upp och ställa krav på god digital arbetsmiljö.
- Politiskt ansvariga till ansvariga myndigheter behöver ge tydligare direktiv om tillsyn av den framtida digitala arbetsmiljön.
Läs även: Varför accepterar vi dålig it?
publicerad 1 december 2015