SKR om Iso: ”Uppfattas som ett verktyg från 90-talet”

– Jag upplever att man uppfattar det som ett verktyg från 90-talet, även om jag ser att standarderna har förändrats. De upplevs som företagsinriktade och kopplade till New Public Management, säger hon till Kvalitetsmagasinet.

Hon refererar till dåvarande Svenska Kommunförbundet, som under 90-talet undersökte vilka metoder och verktyg som hjälpte till att stärka kommuners kvalitetsarbete.

– Då gjordes bedömningen att inte rekommendera Iso eftersom det ansågs företagsinriktat.

Standarderna har ändrats sedan dess. Är det aktuellt att komma med nya rekommendationer?

– Varje kommun och region väljer själva vilka verktyg och system de vill använda. Det finns kommuner som tycker att Iso har haft effekt. Andra har valt en annan väg. Det ser olika ut. Det kommunala självstyret är inskrivet i Regeringsformen, och det är en viktig utgångspunkt för oss, säger Lena Langlet.

Landets kommuner och regioner måste ha ett styrsystem, men vilket vill inte SKR tycka till om.

– Vi går inte ut och rekommenderar något verktyg.

Samtidigt har SKR egna verktyg som kommuner kan ta del av, bland annat Kommunkompassen. Genom åren har SKR också haft två olika kvalitetsutmärkelser som var baserade på Total Quality Management. Den ena togs över av SIQ och den andra finns inte längre.

– Styrsystemet har förändrats så mycket sedan 90-talet. Mycket som var aktuellt då upplevs inte som lika aktuellt nu.

Du tycker inte att ni ändå rekommenderar något genom att ha ett eget verktyg?

– Kommunkompassen är helt frivillig. Man får hjälp att se sina svagheter, som med Iso. SKR sprider goda exempel på hur kommuner och regioner arbetar med styrning, verksamhetsutveckling och uppföljning och hur man kan göra på olika sätt, säger Lena Langlet.