Inga produkter i varukorgen.
Riksrevisionen: Svagt skydd vid hantering av dödsbon
Offentlig sektor Svenska regler för hantering av dödsbon är föråldrade – delar av den är från 1700-talet – otydliga och lämnar anhöriga utan tillräckligt skydd. Det konstaterar Riksrevisionen, som nu uppmanar regeringen att modernisera lagstiftningen.
Foto: Adobe Stock
När en person avlider ska dödsboet utredas, förvaltas och slutligen skiftas mellan arvingarna. En granskning från Riksrevisionen visar dock att de regelverk som styr processen är föråldrade och svåra att tolka. Dessutom saknas tillräckligt skydd mot oseriösa aktörer som hanterar dödsbon.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Att först förlora en nära anhörig och sedan behöva ta ansvar för en komplex process som ibland rör stora tillgångar eller skulder kan vara överväldigande. Regeringen bör undersöka hur regelverken kan förbättras så att processen blir mer effektiv och säker, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.
Systemet bygger i hög grad på att den dödes anhöriga ansvarar för utredning, förvaltning och skifte. Det är ofta svårt eftersom lagstiftningen inte är anpassad till dagens samhälle. Exempelvis går det fortfarande inte att lämna in bouppteckningar digitalt.
Det är vanligt att dödsbodelägare anlitar någon för att ta hand om dödsboet, men eftersom dödsbon inte omfattas av konsumentlagstiftningen står de utan det skydd som annars gäller för privatpersoner. Oseriösa eller okunniga aktörer kan alltså orsaka stora ekonomiska skador, och möjligheten att få rättslig prövning till rimlig kostnad är mycket begränsad.
– Det enda alternativet är att stämma den som utfört tjänsten, med stöd av en lag som skrevs på 1700-talet. Det innebär en betydande risk – både att förlora målet och att behöva betala motpartens rättegångskostnader, kommenterar Tobias Hamfelt, projektledare för Riksrevisionens granskning.
Granskningen pekar också på flera konkreta brister:
Skatteverkets handläggningstider för bouppteckningar har varit onödigt långa och borde ha kortats tidigare.
Tingsrätterna saknar ofta kunskap om dödsbonas omfattning och om boutredningsmännens kompetens vid tillsättning.
Kammarkollegiets kontroll av gode mäns tidsredovisning är alltför begränsad.
