Fyradagarsvecka – effektivt men bygger på frivillighet

Många har infört tidblockering i kalendrarna, skapat mer fokustid och minskat antalet möten. Schemaoptimeringar och förbättringar i logistiska flöden har dessutom frigjort tid i vissa verksamheter.

Enligt Lise-Lotte Argulander varierar förutsättningarna kraftigt mellan olika branscher. I verksamheter där produktionen är direkt beroende av bemanning blir konsekvenserna svåra att hantera.

– I vissa branscher finns det helt enkelt inte utrymme att öka produktionen, eftersom man behöver människorna på plats. Tar man bort arbetstid uppstår ett bemanningsproblem.

Om bortfallet ska täckas krävs fler anställda – men där uppstår nästa hinder.

– Det finns helt enkelt ingen att rekrytera, exempelvis inom vårdsektorn.

Hon menar att effekterna är särskilt kännbara för mindre företag.

– Ofta blir det ägaren själv som får arbeta betydligt mer för att täcka upp.

Danmark lyfts ofta fram som ett föregångsland som testat fyradagarsveckan i större skala med goda resultat, särskilt inom offentlig sektor. Varför skulle det inte fungera lika bra i Sverige?

– Danmark har också kompetensbrist i vissa sektorer, men en mer flexibel arbetsmarknad där arbetsgivare lättare kan skala ned verksamheten. De kan parera konjunktursvängningar på ett annat sätt än vi kan i Sverige, där uppsägningstiderna är längre och det krävs sakliga skäl för uppsägning.

Att lagstifta om fyradagarsvecka skulle försvaga den svenska modellen, menar Lise-Lotte Argulander, och framhåller i stället att arbetstid bör regleras i kollektivavtal.

– I dag finns arbetstidsförkortningar i princip i alla kollektivavtal, där hänsyn tas till branschernas förutsättningar.

Anna-Carin Alderin är projektledare för den nordiska studien. Hon betonar att deltagande verksamheter inte är tänkta att vara statistiskt representativa för hela näringslivet.

– Det rör sig om organisationer som frivilligt och under kontrollerade former har valt att pröva ett förändrat arbetssätt. Samtidigt omfattar studien även verksamheter där bemanning, kontinuitet och tillgänglighet är avgörande – exempelvis en operationsenhet med specialistsjuksköterskor, drifttekniker inom energisektorn och socialsekreterare inom förvaltning. Studien är därmed inte begränsad till kontorsmiljöer.

Hon framhåller att fyradagarsveckan inte enbart handlar om att minska arbetstiden, utan om att förändra arbetssätt, strukturer och prioriteringar.

– I flera fall har arbetet omfördelats och fokuserats snarare än intensifierats, säger hon.

I verksamheter med kompetensbrist har man dessutom sett att en förbättrad arbetsmiljö kan stärka arbetsgivarens attraktivitet. I vissa fall har medarbetare som tidigare arbetat deltid valt att gå upp i tid. Det rör sig om observationer från enskilda verksamheter, men de indikerar att ökad hållbarhet kan bidra till stärkt bemanningskapacitet.

Studien bygger på frivillighet som central princip och är tydligt kopplad till aktivt förändringsarbete och lokalt ägarskap.

– Om modellen införs generellt utan motsvarande förändringsarbete är det rimligt att förvänta sig andra utfall, säger Anna-Carin Alderin.