Skolverkets kartläggning visar att det finns flera områden inom skolans beredskap som behöver utvecklas, inte minst då förskolan och skolan spelar en viktig roll vid långvariga samhällsstörningar.
Så rustas skolan för kris och krig
Skola Skolverket har för första gången genomfört en nationell kartläggning av kommunernas beredskapsplanering inom skolväsendet. Resultatet visar att de flesta redan har påbörjat arbetet med att förbereda förskola och skola för eventuella kriser, men det finns en hel del kvalitetssäkringar kvar att göra.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Både vad gäller barnens trygghet och lärande samt för samhällets funktion i stort. Erfarenheter från covid-pandemin och kriget i Ukraina har tydliggjort behovet av fungerande utbildningsverksamhet även under svåra förhållanden.
Kommunerna lyfter flera utmaningar i sitt beredskapsarbete.
Bland de vanligaste finns svårigheter med personalförsörjning, brist på tid och resurser samt behovet av att säkra tillgång till el, it, vatten och livsmedel vid störningar. Många kommuner har därför genomfört övningar för att stärka personalens beredskap.
Flera av kommunerna efterfrågar också tydligare nationella riktlinjer, särskilt kring fristående huvudmäns ansvar vid kris eller krig. Eftersom kommunerna är ytterst ansvariga för alla barn och elever behöver planeringen omfatta hela skolväsendet, oavsett hur de enskilda skolorna drivs.
Kartläggningen visar också mer konkreta utvecklingsområden. Till exempel har endast omkring 70 procent av kommunerna planerat för tillsyn av barn utanför ordinarie tider, något som kan bli avgörande för vårdnadshavare i samhällsviktiga yrken.
Dessutom saknar många kommuner planer för att anpassa gymnasial utbildning efter förändrade kompetensbehov i en krissituation. Här bedömer Skolverket att ytterligare insatser krävs.


