Sörqvist: välstånd och välfärd får inte hanteras som självklarheter

Krönika Trots en av världens högsta skatter är svensk skola, vård och omsorg inte längre världsledande. Kortsiktiga politiska beslut och bristande resurseffektivitet som de största hoten mot välfärden, skriver Lars Sörqvist.

Sörqvist: välstånd och välfärd får inte hanteras som självklarheter
Lars Sörqvist, vd för Sandholm Associates.

I mitten av 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Svält och misär präglade stora delar av befolkningen, och ungefär en fjärdedel av svenskarna emigrerade till USA i hopp om ett bättre liv. Under 1900-talet utvecklades Sverige till ett av världens allra rikaste länder. Avgörande för denna utveckling var banbrytande innovatörer och modiga entreprenörer som grundade framgångsrika företag, långsiktig politik som fokuserade på att bygga värdeskapande infrastruktur i kombination med en hårt arbetande och enad befolkning.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Vi är fortfarande ett välmående land, men vår relativa position har försvagats. Jämfört med andra länder befinner vi oss inte längre på den absoluta toppnivån som vi hade för 50 år sedan. Trots detta finns en tendens att betrakta det vi byggt upp som självklart. Det är en farlig utgångspunkt.

Välstånd och välfärd uppstår inte av sig själva. De är resultatet av ett konkurrenskraftigt näringsliv och en offentlig sektor med hög förmåga att använda resurser effektivt och skapa värde för medborgarna. På båda dessa områden finns idag tydliga tecken på tillbakagång i Sverige. Produktivitet, effektivitet och kvalitet utvecklas inte i den takt som krävs i en alltmer krävande global konkurrens.

Historien ger oss viktiga lärdomar. Många framgångsrika civilisationer har byggts upp genom målmedvetenhet, disciplin och fokus på det som skapar långsiktig styrka. Samtidigt visar historien att framgång ofta leder till stagnation. När välståndet ökar finns en risk att fokus förskjuts från det som verkligen skapar värde till sådant som är mindre viktigt. Det är ingen slump att man på engelska ibland talar om att människor och samhällen blir “fat and happy”. Denna mekanism kan spåras i utvecklingen och nedgången av exempelvis de egyptiska, grekiska och romerska civilisationerna.

Ur ett svenskt perspektiv är denna risk särskilt påtaglig. Många svenskar har aldrig upplevt djupare kriser eller fattigdom. Välståndet framstår därför lätt som en självklarhet snarare än som ett resultat av hårt arbete och medvetna prioriteringar. Samtidigt ser vi hur politiska beslut i många fall präglas av kortsiktighet och ett bristande ansvarstagande för hur skattemedel används. Det skapas en bild av att vårt samhälle på något sätt skulle vara immunt mot de problem och kriser som andra länder tvingas hantera.

Under många decennier har Sverige och Europa successivt tappat mark. Först till länder som USA, Japan och Sydkorea. På senare år har utvecklingen i Kina varit särskilt anmärkningsvärd. Genom en målmedveten och systematisk satsning på kvalitetsutveckling och operational excellence har kinesiska företag snabbt stärkt sin konkurrenskraft och tagit ledande positioner i bransch efter bransch.

Trots detta är förståelsen för vad som driver denna utveckling ofta begränsad. Istället för att analysera och lära av kinesernas framgång tenderar debatten att fokusera på anklagelser om orättvisa konkurrensvillkor och behovet av handelshinder. Sådana åtgärder kan möjligen ge kortsiktigt skydd, men de löser inte de underliggande problemen. Den verkliga utmaningen handlar om vår egen förmåga att utveckla verksamheter som är mer effektiva, innovativa och kundfokuserade.

Stora utmaningar finns dessutom inom den svenska välfärdssektorn. Skola, vård och omsorg håller fortfarande en relativt god nivå, men de är inte längre världsledande. I många avseenden går utvecklingen åt fel håll. Med tanke på Sveriges mycket höga skattenivåer är det tydligt att medborgarna inte får det värde som vore möjligt. Slöserierna är betydande och resurser används inte på ett optimalt sätt.

För att vända utvecklingen krävs ett tydligt fokus på kvalitet, effektivitet och systematiskt förbättringsarbete. Det handlar inte bara om att sätta upp mål, utan om att utveckla arbetssätt, processer och ledarskap som faktiskt levererar resultat. Här finns en stor outnyttjad potential i många organisationer, både inom näringslivet och i offentlig sektor. Vår framtid är inte ödesbestämd. Historien visar tydligt att samhällen kan förändras i grunden genom målmedvetet arbete och starkt ledarskap. Sverige har själv varit ett tydligt exempel på detta.

Lars Sörqvist
Vd, Sandholm Associates,
Ordförande, International Academy for Quality

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.