”Vi kan lyckas var för sig – och ändå misslyckas tillsammans”

På agendan Välfärden behöver tänka om kring hur den styrs och följs upp. I en ny framtidsspaning pekar Petra Svedberg, avdelningsdirektör för Demokrati och styrning på SKR på att kommuner och regioner måste ta större ansvar för resultat som sträcker sig över organisationsgränserna.

”Vi kan lyckas var för sig – och ändå misslyckas tillsammans”
Foto: Kate Gabor.

En skola kan nå sina mål, socialtjänsten sina och vården sina. Ändå kan ett barn som behöver stöd från alla tre verksamheterna hamna mellan stolarna. Det är ett av problemen som kommuner och regioner behöver komma till rätta med, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

I rapporten Vägval för framtiden – En framtidsspaning mot år 2040 lyfter SKR flera utvecklingstrender som kan förändra välfärden. Petra Svedberg, avdelningsdirektör för Demokrati och styrning på SKR, pekar framför allt på hur olika samhällsutmaningar hänger ihop och påverkar varandra.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Tidigare kunde man på ett tydligare sätt se mer överskådliga och greppbara utmaningar och problem. Här är det tydligt att de pågår parallellt, i accelererande förändring och att de förstärker varandra, säger Petra Svedberg.

Unga behöver få större inflytande

SKR pekar bland annat på en minskande samhällstillit och växande skillnader mellan olika grupper. Petra Svedberg ser utvecklingen som bekymmersam, men lyfter samtidigt det starka samhällsengagemang som finns bland unga.

Foto: Kate Gabor.

Hon vill att kommuner och regioner involverar unga tidigare och ger dem större möjligheter att påverka. En viktig del är att göra demokratin mer konkret och visa hur människor kan delta i samhällsutvecklingen.

– Vi kan inte ta ungas tillit till demokratin för given. Det räcker inte att prata om hur demokratin fungerar. Unga behöver också känna att deras röster spelar roll och att de faktiskt kan påverka. Annars riskerar demokratin att bli något man lär sig om, men inte känner sig som en del av.

Petra Svedberg lyfter också skillnaderna i människors livsvillkor. Sverige har goda resultat på många områden, men förutsättningarna ser olika ut mellan grupper och hon pekar på en ökad polarisering. Därför ser hon arbetet med jämlika livsvillkor som en viktig fråga framöver.

Goda resultat behöver inte betyda att välfärden fungerar

Kommuner och regioner följer i dag upp kvaliteten inom enskilda verksamheter, men resultaten visar inte alltid om invånarna får den hjälp de behöver. Det blir särskilt tydligt när barn och unga behöver stöd från flera olika verksamheter.

Hon tar barn och unga som riskerar att hamna i utanförskap som exempel. Skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan var för sig nå sina mål utan att barnets situation förbättras.

– Mycket av värdet för invånarna skapas i samspelet mellan våra verksamheter och organisationer. Det är i mellanrummen vi behöver ta ett gemensamt ansvar för att helheten ska fungera, säger Petra Svedberg.

Hon anser att dagens styrning lägger stor vikt vid varje verksamhets eget ansvar och resultat. Samtidigt kräver många samhällsproblem insatser från flera håll, där ingen enskild organisation kan lösa hela problemet.

– Vi kommer att kunna lyckas var och en för sig och ändå misslyckas tillsammans, säger hon.

Samverkan måste bli en del av styrningen

Petra Svedberg vill därför se ett annat sätt att styra och följa upp välfärden. Kommuner och regioner behöver i större utsträckning utgå från vilka samhällseffekter de vill uppnå och hur olika verksamheter kan bidra till dem.

Det ställer också nya krav på samverkan. Organisationerna måste kunna arbeta mot gemensamma mål även när ansvaret ligger hos olika huvudmän.

– Det handlar inte om mer samverkan, utan om en förflyttning i ansvarstagande. Vi behöver på ett tydligare sätt ta ansvar även för det vi inte har full rådighet över.

Hon vill också att kommuner och regioner granskar hur de använder sina gemensamma resurser. Uppföljningen behöver visa om insatserna ger önskad effekt för invånarna och när verksamheterna behöver förändra sina arbetssätt.

Foto: Hans Alm.

Det blir särskilt viktigt när samhällsproblemen växer och flera aktörer delar på ansvaret. Enligt Petra Svedberg behöver kommuner och regioner därför gå från att främst utveckla enskilda verksamheter till att stärka sin samlade förmåga.

Förväntningarna växer – men används resurserna rätt?

Samtidigt ökar pressen på välfärden när invånarnas förväntningar och behov förändras. Petra Svedberg menar att kommuner och regioner behöver diskutera hur de använder sina befintliga resurser, inte bara hur de ska hantera bristen på pengar och personal.

– Jag tror att det är lätt att bara beskriva förväntningsgapet som att resurser inte räcker till. Vi kommer behöva prata mycket mer om hur mycket vi får ut av den samlade kapacitet och förmåga som vi faktiskt har.

Hon skiljer mellan ett resursgap och ett förmågegap. Det senare innebär att organisationernas arbetssätt och styrning kan hindra dem från att använda resurser där de gör störst nytta.

Petra Svedberg varnar för att förväntningsgapet kan växa om kommuner och regioner fortsätter att organisera välfärden som tidigare. Men hon betonar också att effektiviseringar inte kan lösa alla problem. Politiker och chefer kommer att behöva fatta svåra beslut om vilka behov verksamheterna ska prioritera.

AI kräver mer än ny teknik

Även diskussionen om AI har förändrats, enligt Petra Svedberg. Tidigare fanns stora förväntningar på att tekniken skulle effektivisera välfärden och lösa kompetensbristen. Nu ser hon ett större intresse för hur organisationer faktiskt kan använda AI och vilka resultat tekniken kan bidra till.

– Det är inte tekniken i sig som avgör vilken nytta vi får av AI utan vår förmåga att använda den. Det ställer nya krav på både kompetens och ledarskap, säger hon.

Petra Svedberg lyfter särskilt möjligheterna att använda data som en strategisk resurs. Inom hälso- och sjukvården kan bättre användning av hälsodata exempelvis hjälpa verksamheterna att arbeta mer förebyggande, i stället för att enbart behandla sjukdomar.

Foto: Hans Alm.

Samtidigt måste kommuner och regioner avgöra vilka uppgifter tekniken kan stödja och var den mänskliga kompetensen behövs. Hon menar att AI kan skapa stora möjligheter, men att tekniken inte automatiskt löser välfärdens problem.

Måste våga sluta göra vissa saker

Trots att SKR:s rapport blickar fram mot 2040 anser Petra Svedberg att kommuner och regioner måste börja fatta de avgörande besluten redan nu. Hon ser en risk att nya ambitioner tar resurser från förändringsarbetet om organisationerna inte samtidigt vågar prioritera bort vissa uppgifter.

Hon menar att offentlig sektor redan är bra på att förbättra befintliga verksamheter. Men framtidens utmaningar kan kräva större förändringar än så, både i hur arbetet organiseras och vilka uppgifter verksamheterna utför.

– Vi är idag ganska skickliga i sektorn på att förbättra det vi redan gör. Men framtidens utmaningar kommer också innebära att vi vågar ifrågasätta hur vi organiserar, styr och utför våra uppdrag, säger Petra Svedberg.

SKR har tagit fram metodstöd som kommuner och regioner kan använda för att analysera vad framtidstrenderna betyder lokalt. Politiker och tjänstepersoner ska kunna använda underlaget i planeringen och diskutera vilka vägval som krävs.

– Vägval för framtiden ska inte vara en rapport som bara läses utan ett underlag som används i styrning och ledning för att göra medvetna prioriteringar och fatta beslut som rustar oss för framtiden, säger Petra Svedberg.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste