Efter Pisa-fallet: Så vill rektorn stärka analysen i skolan

– Fallande resultat betyder inte automatiskt att svensk skola har en låg kvalitet.

Pisa är en internationell studie som jämför 15-åringars kunskaper och färdigheter i olika länder. Studien genomförs av OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Sedan Pisa 2022 har de svenska resultaten sjunkit med 21 poäng i läsförståelse och 18 poäng i matematik. Enligt OECD uppskattning motsvarar tappet ungefär ett läsårs kunskaper.

Resultaten är nu lägre än 2012, då Sverige noterade sina dittills lägsta Pisa-resultat i de båda ämnena. Ungefär var tredje svensk 15-åring når inte den nivå som OECD definierar som grundläggande i läsförståelse och matematik.

Micael Pettersson pekar samtidigt på att de återkommande internationella mätningarna har satt större fokus på skolans förutsättningar.

– Det har varit ett stort fokus på PISA, TIMMS och PIRLS-resultaten genom åren och det har bidragit till en ökad medvetenhet. Det har fött en politisk medvetenhet om skolans förutsättningar, metoder och lärarutbildning.

Nedgången syns i många länder

Sverige är långt ifrån ensamt om utvecklingen. Majoriteten av OECD-länderna visar fallande resultat och även i de nordiska grannländerna syns en liknande utveckling.

– Sverige, Norden och många andra länder är nere på rekordlåga resultat i läsförståelse och matematik. Det är en bred resultatnedgång som är väldigt oroande och som varje land behöver analysera orsakerna till, säger Christina Månberg, vikarierande generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.

Efter Pisa 2022 lyfte OECD fram covid-19-pandemin som en faktor bakom utvecklingen. När resultaten fortsätter nedåt 2025 pekar organisationens analys på flera möjliga förklaringar.

Bland dem finns lägre motivation och större problem med uppgifter som kräver uthållighet. OECD lyfter också sämre skolklimat, fler elever i behov av stöd, förändrade läsvanor, användning av mobiltelefoner och digitala verktyg samt möjliga kvardröjande effekter av pandemin.

Skolverket betonar att det handlar om hypoteser. Det krävs fortsatta analyser för att förstå vad som ligger bakom utvecklingen i Sverige.

”Det handlar också om kultur”

Micael Pettersson delar bilden av att resultaten behöver förstås utifrån flera faktorer. Han pekar bland annat på digitaliseringen, skolans ställning i samhället, synen på lärarnas uppdrag och den pedagogiska debatten.

– Jag skulle vilja påstå att det inte bara handlar om kvalitet utan det handlar också om kultur. Hur ser vi på skolans uppdrag, dess status i samhället, vilken respekt tillmäter vi lärare och hur ser den pedagogiska debatten ut?

Han menar också att ett skifte från en starkt dominerande socialkonstruktivism mot ökad kognitionsvetenskap kan skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande.

När det gäller den försämrade läsförmågan ser han skärmanvändningen som ett särskilt problem.

– Ser man till de enskilda resultaten så instämmer jag helt i att skärmproblematiken är roten till försämrad läsförmåga. Större hot mot uthållighetsläsning har vi nog aldrig sett.

Resultaten ska tillbaka till klassrummet

På Mälarhöjdens skola används bedömningsstöd, tester, diagnoser, nationella prov och lärarnas egna underlag i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolan gör ett urval av resultaten och analyserar var kunskapsbristerna finns. Lärarna diskuterar sedan vad i undervisningen som kan förklara resultaten och vilka arbetssätt som har fungerat bättre. Arbetet sker bland annat i pedagogiska träffar, ämneslag och utvecklingsgrupper.

– Resultatmedvetenhet är alltså en viktig grund att stå på. Analysförmåga och metodval är nästa nivå. Uppföljningar och utvärderingar ger en ny bild för fortsatt arbete.

Micael Petterssons råd till andra rektorer är att använda den information som skolan redan producerar, men inte försöka analysera allt.

– Använd de befintliga resultat som skolan producerar. Gör urval för det finns risk att man inte ser skogen för alla träd.

Analysen behöver sedan komma så nära undervisningen som möjligt, menar han.

– När man gör analysen, se till att hamna nära klassrummet. Det är där förutsättningarna för lärande skapas och det är där skillnad kommer att göras.

Han lyfter också vikten av att identifiera fungerande arbetssätt och att träna grundläggande färdigheter tills de automatiseras. När grunderna sitter frigörs arbetsminne för mer krävande uppgifter, enligt Micael Pettersson.

Stora skillnader mellan elevgrupper

Pisa 2025 visar fortsatt stora resultatskillnader mellan elevgrupper. I läsförståelse når 45 procent av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte en grundläggande nivå. Bland elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är motsvarande andel 17 procent.

Skillnaden mellan gruppernas resultat har minskat sedan 2022, men enligt rapporten beror det på att elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund har försämrat sina resultat kraftigt.

I matematik har både hög- och lågpresterande elever försämrat sina resultat ungefär lika mycket. I läsförståelse har däremot avståndet ökat eftersom nedgången varit större bland lågpresterande elever.

Tryggheten ökar trots resultatfallet

Samtidigt som kunskapsresultaten faller visar Pisa positiva förändringar i den svenska skolmiljön. Elevernas känsla av tillhörighet och upplevda trygghet har ökat sedan 2022. Svenska elever har också hög närvaro och uppger att de får gott lärarstöd jämfört med OECD-genomsnittet.

För Micael Pettersson är studieron ytterligare en faktor som behöver följas i det systematiska kvalitetsarbetet.

– Man bör också följa studieron noga. Det finns många vägar till Rom men om vägen är osäker når man inte fram.

Skolverket ska nu fortsätta analysera orsakerna bakom resultatnedgången. Myndigheten pekar bland annat på tidigare studier där trygghet och studiero, användning av sociala medier på fritiden och elevernas motivation att genomföra Pisa-provet har haft samband med resultaten.