Arbetskraftinvandringen minskar – kompetenstappet växer

De senaste tio åren har arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES gått stadigt uppåt, bortsett från ett uppehåll under pandemins första år. Därefter fortsatte den positiva trenden, men under 2023 har arbetskraftsinvandringen återigen stannat av.

Sett till kvalifikationer är högutbildade i majoritet bland de som flyttar till Sverige för att arbeta. De med låga kvalifikationer utgör endast tio procent.

År 2023 folkbokförde sig 8 300 arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES i Sverige. Motsvarande siffra år 2022 var 10 400 personer.

I en undersökning utförd av Tillväxtverket i fjol fick 22 200 små och medelstora företag svara på hur verksamhetens kompetensförsörjning såg ut. Tre av tio företag svarade då att det är svårt att hitta lämplig arbetskraft eller kompetens och att det är ett stort hinder för företagets tillväxt.

Över hälften kvar efter 22 år

Mellan 2001 och 2023 har 110 900 arbetskraftsinvandrare folkbokfört sig i Sverige. Av de personerna var 64 200 kvar i Sverige och arbetade år 2023.

– Det är ett betydande tillskott av kompetens till arbetsgivare i Sverige, kommenterar nationalekonom Fredrik W. Andersson.

Störst andel av arbetskraftsinvandrarna 2022, som också var sysselsatta 2022, arbetade inom branschen programvaruproducenter och datakonsulter. 

Mer om rapporten

Statistiken kommer ifrån rapporten ”Work in Sweden” , som är framtagen av SCB efter ett regeringsuppdrag om att attrahera och behålla internationell kompetens. 

Tillväxtverket är samordnare för uppdraget som delas av Arbetsförmedlingen, Business Sweden, Försäkringskassan, Migrationsverket, Statistiska Centralbyrån, Skatteverket, Statens servicecenter, Svenska institutet, Tillväxtverket, Universitets- och högskolerådet och Verket för innovationssystem.