Så undviker du empatitrötthet – compassion kickar igång belöningssystemet

Den vetenskapliga innebörden av compassion definieras av fyra parallella processer – först måste ett lidande identifieras, sedan behöver lidandet tolkas och förstås, därefter behöver den som erkänner lidandet också känna empati för den eller de som lider, och slutligen behövs en konkret handling genomföras. Handlingen kan vara alltifrån att avlasta någon som har för hög arbetsbelastning – till att visa stöd på ett mer mellanmänskligt plan.

– För att psykologisk trygghet överhuvudtaget ska uppstå behöver medarbetaren kunna lita på att människor omkring denne agerar med compassion, säger Gabriela Jones.

Hon och författarkollegan Alexandra Thomas är aktuella med boken ”Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen”. Både Jones och Thomas är psykologer specialiserade inom arbets- och organisationspsykologi, och de hoppas att boken ska hjälpa ledare, team och organisationer att stärka resiliens, samarbete och medmänsklighet.

Mer etablerat forskningsbegrepp

Att använda ordet compassion istället för den svenska motsvarigheten medkänsla är ett medvetet val från författarna, och beror dels på att compassion är ett etablerat forskningsbergrepp internationellt, dels att medkänsla inte har samma ingångsvärde som ordet compassion. Medkänsla utgår från känslan empati – vilket inte är lika proaktivt som compassion. Distinktionen är inte något pseudovetenskapligt flum, utan har tvärtom en neuropsykiatrisk grund förklarar Gabriela Jones.

– När man har gjort hjärnscanningar ser man att olika dela i hjärnan aktiveras av empati respektive compassion. Empati aktiverar funktioner som ligger nära smärtcentrum medan det mer proaktiva compassion aktiverar andra neurologiska funktioner som är mer kopplat till belöningssystem och prosocialitet – det som också skapar mer resiliens inom oss, säger hon.

Sammanfattningsvis kan man säga att det empatiska neurologiska nätverket aktiveras och skapar smärta vid långvarigt lidande och att det är då compassion behövs. 

Alexandra Thomas instämmer med sin kollega. Att människor i sin natur är empatiskt lagda är både en välsignelse och förbannelse, förklarar hon, och i en samtid med flera typer av orosmoln behöver vi hitta sätt att hantera detta.

fick höra att någon var i klimakteriet, en var nyskild och ytterligare en hade stresspåslag – då insåg jag att här är det ju ingen bra idé att bara pressa på med arbetsuppgifter

– Vi smittas väldigt lätt av andras emotionella tillstånd. Vi har också ett modernt ideal som innebär att leda med empati, men för att inte råka ut för empatitrötthet behöver vi fokusera mer på resiliens, meningsfullhet, samhörighet och att vårt arbete har betydelse, säger hon. All compassion behöver inte komma enbart från ledaren, utan det finns stora fördelar med att skapa en compassionkultur som genomsyrar teamet och hela organisationen.

Hur får man då till compassionfokuserat ledarskap och medarbetarskap? Det förutsätter att organisationen har ledare som är villiga att jobba med sig själva och att medarbetarna är öppna för självledarskap. För vi gör inte som andra säger att vi ska göra – vi gör som andra gör.

Att skapa framåtrörelse handlar bland annat om att undanröja hinder, underlätta och ta bort skav.

– Det kan handla om hinder för enskilda medarbetare, men också mellan medarbetare. Istället för att sitta och lida sig igenom möten där två personer har en uppenbar konflikt kan man som chef ha den där framåtrörelsen och säga ”hörni ska vi tre sätta oss ner och reda ut det som inte fungerar mellan er?”, säger Alexandra Thomas.

Går inte att hoppa över

Lönsamheten och förbättrad produktivitet är en konsekvens av stark motivation och engagemang – inte tvärtom, understryker Jones och Thomas. Att det är just den prioriteringsordningen en ledare behöver ha, det har Alexandra Thomas lärt sig den hårda vägen.

– I egenskap av ledare har jag tidigare själv gjort misstaget att inte lyssna på mina medarbetare när de ville börja möten med att checka in med varandra. Jag började istället med att prata kritiska prognoser och leveransmål – vilket ju inte alls är särskilt motiverande, säger hon och tillägger:

– När jag ändrade ingång och frågade hur alla hade det och hur det gick för dem och fick höra att någon var i klimakteriet, en var nyskild och ytterligare en hade stresspåslag – då insåg jag att här är det ju ingen bra idé att bara pressa på med arbetsuppgifter. Istället hittade vi sätt tillsammans som gjorde det lättare för medarbetarna att prestera och hjälpa varandra.

Att undanröja hinder kan till exempel handla om att fokusera på ett mer lokalt arbete om arbetsresor runtom i landet skapar stress och dålig balans i vardagen, samt premiera så kallad ”radikal generositet” medarbetare sinsemellan – så att samarbetsviljan blir en självklarhet i hela teamet och inte bara hos den som arbetsleder.

Förenklingar kan till exempel handla om att fokusera på ett mer lokalt arbete om arbetsresor runtom i landet skapar stress och dålig samt premiera så kallad ”radikal generositet” medarbetare sinsemellan – så att samarbetsviljan blir en självklarhet i hela teamet och inte bara hos den som arbetsleder.

– 75 procent av svenska ledare idag säger att de är överbelastade. Sjukskrivningar till följd av stress har skjutit i höjden och olika generationer har också olika behov på arbetsplatser. Vi vill därför träna ledare att bli mer resilienta inför mer eller mindre oväntade och obehagliga situationer, säger Gabriela Jones.

Dumsnäll är inte compassion

Det finns ett antal vanliga missförstånd gällande compassionfokuserat ledarskap, däribland att man inte bryr sig om ett företags utveckling utan bara de som befolkar det, eller att man som chef bara bryr sig om att vara omtyckt.

– Om en ledare bara går runt och är snäll och aldrig har förväntningar på medarbetarna, då behöver den personen fråga sig själv om den prioriterar att få bekräftelse och vara en i gänget högre än sitt uppdrag. Compassionfokuserat ledarskap handlar både om att styra med människan i fokus och utgå från organisationens syfte. Där finns ingen motsättning, tvärtom, säger Alexandra Thomas.