Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell årlig studie av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Nyligen offentliggjordes resultaten i två andra internationella kunskapsundersökningar – läsundersökningen Pirls och demokrati- och samhällskunskapsmätningen ICCS.
Resultaten av de undersökningarna visar på en ökad resultatspridning mellan olika elevgrupper i Sverige. De här trenderna syntes även tydligt i årets PISA-resultat.
– Skolan har aldrig tidigare haft så svårt att lösa det kompensatoriska uppdraget som nu, säger Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Pontus Bäckström anser att det ibland kan bli ett väl stort globalt fokus när man pratar om skolresultaten.
– Till viss del förstår jag det, vi är en del av en allt mer globaliserad värld. Men nu har vi ett historiskt stort problem i Sverige, med större utmaningar än någonsin för skolväsendet – och då är det inte så intressant att jämföra med andra länder, säger han.
En generell trend i alla deltagande länder var dock att skolelevernas resultat hade försämrats, framförallt i matematik där 27 av 37 OECD länder hade tappat. Inget land hade förbättrat resultaten.
Sämre än på över tio år
Japan och Sydkorea toppade PISA-listorna. Sverige presterade bättre än genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, men har ändå tappat mot föregående år. Inom matematik ligger svenska 15-åringar på samma nivå som år 2012.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson kommenterade siffrorna under tisdagens pressträff:
– Till viss del går det här att förklara med pandemin, men inte fullt ut. I Sverige handlar resultaten till stor del om en ökad segregation. Det finns fler utbildade lärare i skolor med resursstarka elever. De elever som ligger på en hög nivå har minskat något, men framförallt har antalet elever som presterar på en låg nivå ökat avsevärt. Det gäller både inom matematik och läsförståelse.
Ett land stack ut i mätningarna, nämligen Estland som inte hade tappat inom något ämne.
– Estland är det nya Finland, skulle man kunna säga, sa Peter Fredriksson.
Invandring inte en förklaring
Skolverket har arbetat hårt för att se till så att svaren blir tillförlitliga genom att exkludera elever med särskilda behov eller nyanlända elever, med mera. Detsamma gäller övriga nordiska länder. Detta för att säkerställa att man studerar samma målpopulation. Om det är en migrationsvåg påverkar det resultaten, vilket behöver tas med i beräkningen.
Flickor presterar avsevärt bättre än pojkar i både läsförståelse och naturvetenskap, precis som 2018. Skillnaderna mellan etnisk bakgrund är också stora inom alla ämnen, när man tar in olika gruppers socioekonomiska status kvarstår skillnaderna. En ökad invandring kan dock inte förklara det generella resultattappet, tvärtom har denna grupps resultat ökat något.
– Det vi ser är att elever som invandrade före skolstart presterar lika bra som de som är födda här, det är när man har börjat efter skolstart som vi kan se negativa skillnader, säger Maria Axelsson, projektledare vid Skolverket.
Viktigt att våga satsa
Peter Fredriksson uttryckte oro över att det fanns tydliga socioekonomiska skillnader kopplade till skolresultaten.
– Det här är ett stort problem. Föräldrars utbildningsnivå har alltid haft betydelse för skolresultaten i såväl Sverige och andra länder. Nu har det alltså en ökad betydelse. Svenska skolorna är nu mindre likvärdig än våra grannländer i Norden, sa han och avslutade med en kort åtgärdsplan:
– Vad krävs då nu för att få en rättvis skola? Elever behöver mest av allt bra lärare och bra läromedel för att lyckas. Lärarna behöver bra rektorer som organiserar lärandet. Huvudmännen har det yttersta ansvaret och behöver avsätta ordentligt med resurser, och elever med särskilda behov ska få stöd NU – inte i årskurs nio. Det här kostar pengar, men att inte satsa på skolan kostar mer på lång sikt.
Om PISA
• PISA har genomförts var tredje år sedan 2000 och Sverige har deltagit vid samtliga undersökningar.
• Totalt deltog 81 länder eller regioner, däribland 37 av 38 OECD-länder, i PISA 2022. I Sverige deltog drygt 6 000 elever från 250 grundskolor och 17 gymnasieskolor.
• PISA står för Programme for International Student Assessment. Det är en internationell studie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.