Det finns inget bevisat samband mellan en hög skolpeng och en hög skolkvalitet. Ändå har nu en statlig utredning kring hur skolpengen ska användas startats, där syftet bland annat är att driva igenom en likvärdighetsgaranti mellan kommuner. Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, tycker att det är ett något missriktat fokus.
Ny modell för skolpeng utreds – väcker frågor om kvalitetssäkring
Skola Regeringen har i dagarna startat en utredning för ett nytt finansieringssystem för skolan. Syftet är bland annat att skapa likvärdighet mellan kommuner. Men hur stor betydelse har egentligen skolpengen för skolans kvalitet? Kvalitetsmagasinet har pratat med två experter.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är inte så att skolpengen inte har någon som helst betydelse. Med rätt använda resurser kan man ge naturligtvis många elever mer stöd på olika sätt, men det handlar snarare om vad pengarna används till än hur stor summan är, säger hon.
Ta större höjd för SALSA
Annika Wallenskog tycker att man bör tänka i vidare termer än pengar när man diskuterar kvalitetssatsningar i skolvärlden.
– Det finns ju kommuner som verkligen lyckas med väldigt små medel och då kan man ju fundera över vad det är som gör att de får så pass bra resultat. Tidigare har lärare försökt hämta inspiration från varandras lektioner och jobbat över kommungränser, och det finns fortfarande till viss del, men den typen av projekt borde kunna utökas, säger hon och tillägger:
– Man borde också ta högre höjd för de så kallade SALSA-värdena (faktorer som skolan inte kan påverka men som har betydelse för betygsresultatet, red.anm.), exempelvis sambandet mellan vårdnadshavares utbildningsgrad och elevernas resultat. SALSA-värden kanske har större betydelse än vad man tidigare räknat med, säger Annika Wallenskog.
Hon tror också semantik och lokala sedvänjor är avgörande aspekter att ta med i beräkningen.
– Skolpengen kan räknas ut på olika sätt i olika kommuner, vad ligger i skolpengen och vad ligger utanför den? Definitionen skiljer sig åt mellan kommuner. Därför blir det svårt att se vad som skapar likvärdighet. Det är mycket mer komplext än att bara dela ut ett bidrag, säger hon.
Grundliga jämförelser krävs
Det viktigaste man kan göra för att skapa en med likvärdig skolkvalitet är enligt Annika Wallenskog att börja analysera kommunernas olika förutsättningar.
– Och då handlar det om att gå ner på enhetsnivå snarare än att kolla på kommunen som helhet. Man måste också se att vissa resultat är tillfälliga. Vi ser bland annat att i små kommuner kan resultaten höjas radikalt av några enskilda högpresterande elever. Man måste alltså bli bättre på att kolla på resultaten över tid, säger hon.
Ansvaret för skolan decentraliserades för 30 år sedan. Från att ha varit en helt statlig angelägenhet har kommunerna tagit över hela frågan, med motiveringen att ansvaret ska ligga på de som driver verksamheterna. Kjell Hedwall, chef för skolutvecklingsavdelningen på Skolverket, förklarar den kommande skolpengsreformen som en del av ett större paradigmskifte.
– 30 år är en lång tid och i dag ser vi helt nya behov. I nuläget styr staten målen för skolan medan kommunerna sköter genomförandet. Vi går mot en ännu större statlig styrning och därför har det blivit alltmer angeläget att utreda olika finansieringsmodeller. Bland annat för att kunna säkra likvärdigheten, säger Kjell Hedwall.
Bara pengar räcker inte
Han håller med Annika Wallenskog om att det är viktigt att analysera olika kommuners förutsättningar och behov.
– Det är väldigt stora kommunala skillnader, och det handlar inte bara om storlek eller geografi utan vad kommunerna väljer att lägga pengarna. Den skolpengsnorm som utredaren ska föreslå när utredningen är klar ska såklart ta hänsyn till att det skiljer sig väldigt mycket år i olika kommuner. Det är hela grunden i utredningen, säger han och tillägger:
– Som enskild faktor kan inte en ny finansieringsmodell för skolpengen leda till en högre kvalitet. Man kommer också behöva se över att lärarutbildningen är på en tillräckligt hög nivå, att rektorer och skolchefer har adekvat kompetens, och att skolorna arbetar med ett systematiskt kvalitetsarbete där undervisningskvaliteten är i fokus.