Bort med haverimentalitet – in med riskbaserat underhåll

– Vi jobbar helt enkelt strategiskt med förebyggande underhåll för att uppnå hög tillgänglighet, integritet och säkerhet i anläggningar, säger Peter Hallengren.

Med det menar han alltså anläggningar som är lönsamma, trygga och som lever upp till rådande lagar och standarder.

Kritikalitetsklassning

Rent praktiskt går RBUS ut på att varje funktion i en anläggning får en kritikalitetsklassning, det vill säga att funktionerna som är avgörande för produktionen får en högre klassning än funktionerna som det går att klara sig utan. Hänger du inte med? Tänk dig en bil där ratten skulle få en högre klassning än en kupélampa. Detta eftersom det inte går att styra bilen utan ratt. Enligt den principen kan man prioritera underhållet och optimera balansen mellan produktionsutfall och underhållskostnad för att upprätthålla den önskade tillgängligheten.

– Det är rätt underhåll på rätt maskin i rätt tid, säger Peter Hallengren.

Men bara för att man har en underhållsplan så betyder det inte att risken för oförutsedda händelser försvinner helt och hållet. I RBUS ingår också att identifiera inneboende risker som en del i det kontinuerliga förbättringsarbetet.

– Vi kanske till exempel har regelbundna haverier på en viss maskin, eller så kanske kritiska reservdelar saknas. Allt det här måste också kontinuerligt värderas, och när risken inte är acceptabel så måste åtgärdsplan skapas för att minska risken.

Exempel på åtgärder kan vara utbildning, inköp av kritiska reservdelar eller ändring i underhållsplanen.

Det reaktiva träsket

Poängen är att komma bort från haverimentaliteten. Enligt Peter Hallengren är rutinmässigt underhåll, alltså att man gör vad man alltid har gjort, vanligt inom industrin. Han ser ett stort behov av utbildning och operativt stöd för att uppnå förbättringar, därav framtagandet av RBUS.

– Vi måste bli mer proaktiva i takt med att krav från myndigheter, ägare och kunder ökar. Gör vi inte det kommer så vi aldrig ha tid till att bli bättre, vilket kan ge upphov till produktionsbortfall och höga kostnader, säger han.

Kultur äter strategi till frukost

Men nya verktyg är överflödiga om de som ska använda dem inte vet varför. Kort sagt; kultur äter strategi till frukost. Därför är oftast första steget i RBUS en inledande workshop, för att komma till insikt om underhållets ekonomiska betydelse, både vad gäller direkta och indirekta underhållskostnader. Nästa steg är sedan att få med alla i organisationen på banan.

– Driftsäkerhet skapas inte av en enskild avdelning eller person, det rör alla i organisationen. Alla är en kugge i maskineriet, säger Peter Hallengren.

Ni lär ut både varför och hur riskbaserat underhåll används. Vilken del är svårare för människor att begripa?

– Det är olika, men det tar klart längre tid att börja jobba proaktivt om företagskulturen måste ändras. Sedan är det ju bara att kavla upp ärmarna och börja jobba.

Att hushålla med sina resurser är i sig inte nytt inom industrin. Varför ska man välja RBUS?

– En anläggning som är säker och tillgänglig är mer lönsam. Dessutom kan RBUS kombineras med ett redan existerande underhållssystem, säger Peter Hallengren.

Fakta

RBUS enligt PDCA-cykeln

• P – Kritikalitetsklassning. En anläggning delas in i funktioner. Funktionerna klassas efter hur avgörande de är för produktionen och säkerheten. De som är viktigare får en högre klassning.
• D – Underhållsplan och daglig verksamhet. Underhåll utförs enligt kritikalitetsklassningen för att optimera underhållsresurser och för att minimera risken för oönskade händelser.
• C – Haverier och inneboende risker. Om något oväntat sker eller om en risk identifieras så måste underhållsplan anpassas till att inkludera den inneboende risken.
• A – Sannolikhet och konsekvens. Om risken är hög för att ett visst problem hindrar, stör eller hotar produktionen så tas en åtgärdsplan fram. Om risken är låg så görs inget.